Tema

Olika orsaker bakom stroke hos yngre och äldre

Stroke orsakas oftast av att det bildas blodproppar i hjärnans kärl. Var propparna kommer ifrån varierar dock. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att stroke hos yngre har andra orsaker än stroke hos äldre. Riskfaktorerna skiljer sig också åt mellan olika typer av stroke.

Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige av stroke. Ungefär en fjärdedel av dessa är yngre än 70 år. Det blir också allt vanligare att yngre drabbas. Stroke till följd av syrebrist i hjärnan, så kallad ischemisk stroke, är den vanligaste formen av stroke och orsakas i de flesta fall av blodproppar i hjärnas kärl. Det finns dock olika orsaker till att proppar bildas. De vanligaste orsakerna är storkärlssjukdom som innebär åderförkalkning i halskärlen och att proppar därifrån följer med blodet och täpper till hjärnans kärl, småkärlssjukdom där proppbildningen uppstår lokalt i hjärnans blodkärl och kardiell emboli som orsakas av blodpropp från hjärtat.

Läkaren Katarina Jood har studerat 600 personer från Västra Götalandsregionen som drabbats av hjärninfarkt före 70 års ålder och 600 friska kontrollpersoner. Hennes resultat visar att åderförkalkning i stora kroppspulsådern och de stora stamkärlen på halsen är en mindre vanlig orsak till stroke hos yngre jämfört med äldre. Hos en stor andel av de yngre patienterna kunde hon inte hitta någon bakomliggande orsak trots noggrann utredning. Denna typ av stroke kallas kryptogen stroke och är särskilt intressant eftersom det ligger ännu okända orsaker bakom sjukdomens uppkomst.

Kända riskfaktorer för stroke är blodtrycksförhöjning, diabetes och rökning. Katarina Jood visar att dessa ökar risken för samtliga typer av stroke, men olika mycket. Rökning och diabetes uppvisar ett starkt samband till storkärlssjuka medan högt blodtryck uppvisar starkast samband till småkärlssjuka. Hon visar också att arvets betydelse varierar mellan olika typer av stroke. För storkärlssjuka och småkärlssjuka visade sig ärftliga faktorer ha betydelse, men inte för kardiell emboli. Katarina Jood visar att även för kryptogen stroke spelar arvet roll. Vilka gener som har betydelse för uppkomst av stroke är inte helt klart, men resultaten talar för att gener med betydelse för kroppens propplösande förmåga är involverade.
– Det finns nog ingen annan fall-kontrollstudie i världen med så många välundersökta unga strokepatienter och friska kontroller. Materialet vi samlat in ger oss stora möjligheter att fortsätta studierna av riskfaktorer för stroke, framförallt genetiska sådana, säger hon.

Katarina Jood har också studerat livsstilsfaktorers betydelse för stroke hos en annan grupp; medelålders män som följts sedan början av 70-talet. Vid uppföljning efter 28 år visade resultaten att män med fetma och män som vid studiens start rapporterat att de ständigt känt sig stressade under det senaste året eller längre, i större utsträckning än andra hade drabbats av stroke. Även bland de 600 strokepatienterna med storkärlssjuka, småkärlssjuka och kryptogen stroke men inte för kardiell emboli fanns ett samband mellan stress och hjärninfarkt.

Katarina Joods undersökningar ingår i studien, ”The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke”, SAHLSIS, som omfattar ett stort antal unga, grundligt utredda strokepatienter och ett välkarakteriserat kontrollmaterial.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Katarina Jood, telefon: 031-342 26 43, mobiltelefon: 0702-75 15 16,
e-post: katarina.jood@neuro.gu.se

Handledare:
Professor Christina Jern, telefon: 031-343 57 20, e-post: christina.jern@neuro.gu.se
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031-342 14 00,
e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademien, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Risk Factors in Ischemic Stroke
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 december, klockan 13.00, Arvid Carlsson salen, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Olika orsaker bakom stroke hos yngre och äldre

 lästid ~ 3 min