Artikel från Uppsala universitet
22 november 2005

Risk för fler giftiga algblomningar vid varmare klimat

Pågående klimatförändringar kan leda till att oönskade algblomningar blir allt vanligare. Det visar en modell som Hampus Markensten utvecklat och använt tillsammans med SMHI:s klimatmodell i sin avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 24 november.

Vi står inför ett förändrat klimat med varmare temperatur och ökad nederbörd i framtiden. Klimatförändringen förväntas påverka en rad områden i samhället och miljön. Hampus Markenstens avhandling handlar om hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka mängden och typen av alger i våra sjöar. Han har konstruerat en datormodell som beskriver algers tillväxt i sjöar och sedan använt den på data från västra Mälaren tillsammans med SMHI:s klimatmodell som förutspår ett möjligt väder cirka 100 år framåt i tiden.

– Modellen kan fungera som ett redskap för politiker, naturvårdande myndigheter och lokala vattenverk till exempel, för att planera vilka insatser som behövs göras för att upprätthålla en god vattenkvalité i framtiden, säger Hampus Markensten.

Modellen förutspår att mängden alger i våra sjöar ökar, vilket kan försämra vattenkvalitén i redan övergödda sjöar. Den visar också att det framförallt är “blågröna alger”, cyanobakterier, som förväntas öka och dessa kan vara giftiga och störande för badande och vattenverk. Också tillväxten av andra alger till exempel de kiselberoende algerna (kiselalger) förväntas öka, men inte lika mycket.

Detta orsakas framför allt av en förhöjd vattentemperatur som i sin tur leder till att vattenmassan skiktar sig. Detta gynnar vissa cyanobakterier som kan påverka hur nära de befinner sig ytan, där de får bättre ljus att växa i. De gynnas därmed på bekostnad av alger som sjunker till botten när sjöar skiktas.
Tillväxt av algerna beror enligt modellen framför allt på själva temperaturförändringen och till mindre del på ett förändrat näringsinflöde från åar. Varmare klimat ger mindre snö, vilket tidigarelägger och minskar vårfloden. Detta tillsammans med en ökad nederbörd gör att det kommer mer näring från åarna under vinterhalvåret, men mindre under det ännu varmare sommarhalvåret. Mindre inflöde av kisel till sjön under sommaren leder också till att kiselalger minskar och ger plats för till exempel cyanobakterier.

Kontaktinformation
Mer information: Hampus Markensten, 018-471 2717, 070-274 5049 eller hampus.markensten@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera