Katastrofer och män

Arbetet med denna avhandling har utgått från vissa händelser som inträffade i samband med den Socialistiska Federativa Republiken Jugoslaviens definitiva sönderfall, särskilt den etniska rensningen av Srebrenica. Denna genomfördes under en vecka i juli 1995 och ledde till de värsta övergrepp och massakrer som ägt rum i Europa efter andra världskriget. Mer än 7500 pojkar och män har rapporterats som saknade sedan dess. I dag vet vi att de med mycket få undantag blev borttransporterade, systematiskt avrättade och begravda i massgravar. Denna händelse är ett extremt och udda exempel på segregation med avseende på kön och gav hos författaren upphov till flera frågor. Hur vanliga är sådana händelser? Vilka förhållanden leder fram till att de inträffar? Har de något med kön att göra? Med flera. De blev startpunkt för en fallstudie av denna etniska rensning, ur ett genusvetenskapligt perspektiv och med fokus på könssegregation av män. Arbetet med fallstudien ledde vidare till en ambition att undersöka förhållandet mellan katastroftillstånd och män i mer allmän bemärkelse vilket i sin tur ledde till en fallstudie av Titanics förlisning 1912. Då hade “havets oskrivna lag”, “women and children first”, tillämpats vilket innebar att män skildes från kvinnor och barn vid livbåtarna. Därefter genomfördes en tredje och avslutande fallstudie av diskoteksbranden i Göteborg 1998. Av de 94 personer som befann sig på plats som räddningspersonal var 88 män och 6 kvinnor, ytterligare ett exempel således på könssegregerade förhållanden i samband med en katastrof.
De tre fallstudierna visar att den kamp på liv och död som orsakades av de tre katastroferna snabbt ledde till att människor organiserade sig kollektivt. Denna organisering baserades enbart på manligt kön. Kvinnor evakuerades från katastrofplatserna medan män lämnades kvar, eller beordrades dit, för att genomföra katastrofbekämpande insatser. I anslutning till detta huvudfenomen framträder starka normativa mönster för män avseende korrekthet, lojalitet och maximal prestation i motsats till inkorrekthet, feghet och svek. Betingat av katastroferna omdefinierades relationen mellan könen genom att mäns konsekventa strukturella företräde tillfälligt upphävdes. Män utsattes kollektivt för dödliga risker i stor omfattning och i två av de tre fallen var mäns faktiska dödlighet mycket hög.
Dessa fakta har lett författaren fram till slutsatsen att män är relativt försumbara under katastrofala förhållanden och att patriarkatet som könsmaktsordning kan ses som en beredskaps- och katastroforganisation. Avslutningsvis diskuteras om katastrofala förhållanden, katastrofrelaterad könssegregation med avseende på män och mäns relativa försumbarhet kan vara en aspekt av det manliga könets historia och ett incitament i “det binära könets produktionsapparatur”.

Avhandlingens titel: Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande
Avhandlingsförfattare: Per Folkesson, tel. 054-519314 (bost.), 0703-746359 (mob.)
e-post: per.folkesson@kau.se
Fakultetsopponentens namn: Forskare Øystein Gullvåg Holter, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 oktober 2005 kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940