Tema

Nya säkerhetsaspekterpå genmodifierad gröda

Risken för att genmodifierade grödor ska sprida sig – eller vissa av sina gener – utanför odlingsplatsen är inte lätt att bedöma. Man gör fältstudier men ofta bara under en säsong vilket kan vara missvisande. En rad faktorer påverkar spridningen, bl a hur växterna själva förändrar sin strategi. Inom loppet av en vecka har tre östafrikaner disputerat vid Lunds unversitet inom samma projekt, nämligen vilka konsekvenser den sexuella konkurrensen kan få för spridningen. Det är faktorer som hittills ignorerats när man sökt bedöma riskerna.

Ett tjugotal doktorander från Tanzania, Kenya, Uganda och Etiopien är f n knutna till olika universitetsinstitutioner i Sverige. Bakom denna satsning finns SIDA-projektet BIO EARN. Det syftar till att lära ut såväl metodik som riskvärdering vid genmodifiering så att afrikanerna inte behöver vara beroende av de stora multinationella företagen.
– Många genmodifierade grödor som testas i Europa, t ex majs eller potatis, har inga vilda släktingar i naturen som de kan korsa sig med. I Afrika är man bl a intresserad av att modifiera gurka och ris, och båda har vilda släktingar, säger docent Io Skogsmyr på Avdelningen för växtekologi.
Io Skogsmyr har varit handledare för de tre som nu disputerat. Deras forskning har handlat om säkerhetsaspekter som hittills knappast alls beaktats. För att gener ska spridas måste de ge fördelar i båda delarna av livscykeln: hos ”växten” samt hos pollen/fröämnen. Ger generna konkurrensfördelar kommer de att spridas. I projektet har fokus legat på vad som händer med konkurrensförmågan hos pollen och fröämnen. Man har undersökt hur hannarna med sitt pollen konkurrerar om att få befrukta honornas fröämnen. Man har också undersökt hur honorna gör för att få pollen från den bästa hannen, något som beror på omständigheter som kan variera från år till år. Det ”sexuella spelet” mellan växter är alltså inte så passivt som man gärna föreställer sig.
– Ett pollenkorn är inte identiskt med alla andra pollenkorn från en och samma växtart, förklarar Io Skogsmyr. En av mina studenter, Samuel Kiboi, har tittat på pollen från en gurkväxt och vad som händer med dessa. Vissa pollenkorn är resistenta mot ett visst virus, andra är det inte. När virussjukdomen härjar är det fördel om växten har resistens men när viruset inte härjar kan det vara en nackdel att vara resistent. Viruset sprider sig i plantan när denna tillväxer. Kiboi har visat att pollenkorn från mottagliga växter är bättre på att befrukta fröämnen än de från resistenta växter. Detta innebär att ett resistent anlag inte har lika stor chans att sprida sig trots att det har en fördel i andra delen av livscykeln om växten är sjuk.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Io Skogsmyr tel 046-222 40 23 eller per e-post Io.Skogsmyr@ekol.lu.se. Hon kan också förmedla kontakten med de tre nyblivna doktorerna. Samtliga finns kvar i Sverige fram till den 29 september. De tre avhandlingarna är:

Male and female selective mechanisms, reproductive success and gene flow (Samuel Kiboi)

Effects of Environmental Factors on Maternal Choice and Gene Dispersal (Teklehaimanot Haileselassie)

Environmental Effects on Pollen Performance: Potential Consequencies on Gene Flow (Margaret Mollel)

Nya säkerhetsaspekterpå genmodifierad gröda

 lästid ~ 2 min