Tema

Skolbarns läsförmåga allt sämre

Per Föjd konstaterar i sin avhandling att läsförmågan hos svenska skolbarn i årskurs 9 sjunker för varje år. Och det är inte bara de svaga eleverna som läser allt sämre. Undersökningar visar att läsförmågan minskar för alla typer av läsare. Även de duktigaste läsarna läser allt sämre. Resultaten är uppseendeväckande med tanke på de allt högre samhälleliga kraven på läs- och skrivförmåga. I förlängningen innebär detta också att det finns risk för att blivande lärare kommer att bli allt lässvagare.

Per Fröjd lästestade elever i årskurs 9 i Borås åren 2000, 2001 och 2002 eftersom han ville undersöka om förändringar av det svenska skolväsendet och det ökande medieutbudet under 1990-talet fick konsekvenser för läsförmågan. Det finns även nationellt jämförbara undersökningar vars resultat visar att försämringen av läsförmågan inte är begränsad till Borås. Trendstudien, som är den nationellt jämförbara delen av den internationella läsundersökningen PIRLS 2001, visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 3 sjönk 1991-2001. Skolverket har i samband med de nationella utvärderingarna av grundskolan genomfört två läsprov (s.k. NU-prov) 1992 och 1995. Resultaten visar entydigt på att läsförmågan sjönk.

Det kan ligga nära till hands att tro att försämringen främst orsakats av att svaga läsare läser allt sämre. Tyvärr visar resultaten av Per Fröjds undersökning och NU-proven att läsförmågan minskar för alla typer av läsare. Det är särskilt olyckligt att andelen av de duktigaste läsarna sjönk med hela 9 procentenheter 2000-2002 i Per Fröjds undersökning. Dessa läste dessutom allt sämre.

De elever som Per Fröjd testade 2000 började i skolan 1991 samma år som skolan kommunaliserades och Sverige fortfarande försökte att hämta sig ifrån 1980-talets finanskris. I och med kommunaliseringen kunde kommunerna spara pengar på skolan. Under 1990-talet minskade lärartätheten liksom andelen utbildade och erfarna lärare samt kostnaden för undervisning. Det borde därför vara viktigt att så snart som möjligt se till att resurser till läs- och skrivundervisning ökas och värnas. Dessutom måste kvaliteten på lärarutbildning och lärarfortbildning höjas.

Under 1990-talet tog Sverige steget in i informationssamhället. 1994-2000 ökade exempelvis 16-19-åringars tillgång till datorer i hemmet med hela 65 procent. PIRLS visar att eleverna bl.a. hade svårt att läsa längre texter, vilket inte är förvånande eftersom elevernas datorbruk tycks främja jakten på snabba belöningar. Denna jakt står i ett konkurrensförhållande till läs- och skrivförmåga eftersom dessa förmågor tar lång tid att utveckla och därför kräver tålamod. Därför räcker det inte att eleverna vet att skriftspråket finns någonstans i cyberrymden. Barnen måste ju förstå vad som finns på skärmen. Tyvärr verkar det i skolans värld fortfarande finnas en övertro på skärmens läkande och lärande kraft.

Avslutningsvis visar Per Fröjds resultat i enlighet med resultaten på PIRLS att flickor läser bättre än pojkar.

Avhandlingens titel: Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i Borås 2000-2002.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Professor Mats Myrberg, Stockholm
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Per Fröjd, tel. 033-41 73 94 (hem), 0704 -71 66 50 (mobil), e-post per.frojd@utb.boras.se; pfrojd@tele2.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Skolbarns läsförmåga allt sämre

 lästid ~ 2 min