Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 september 2005

Den “oläsbare” författaren Erik Beckman

Vari består den stenhårda konsekvensen i Erik Beckmans regelvidriga mästerskap? Vilka tankar och bekännelser ligger till grund för författarskapets lustmord på all slags idealism och fromhet? I Christer Ekholms idéanalytiska undersökning av Beckmans tidiga författarskap är sådana frågor centrala.


Avhandlingsförfattaren har gjort en idéanalytisk undersökning av Erik Beckmans författarskap från “Kärleksdikt under morotsträd” (1961) till Hertigens kartonger (1965). Hur kommer det sig att texterna ser ut som de gör? Och varifrån kommer de? Det hela mynnar ut i en tolkningsdiger berättelse om ett diktande som i dialog med äldre författare som Lars Ahlin, Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Albert Camus syftar till att demonstrera och hos den (kärleksfullt) apostroferade läsaren frammana en närmast religiös bejakelse av det fenomenellt givna, högst dödliga livet (som det är).

Upproret mot den transcendenta form av idealism som den immanent idealistiske Beckman tillskriver såväl Platon som kristendomen är centralt. Här finns ingen plats för Gud och vin och bröd, men gott om sympati för språkskygga älgar och pilsner och smörgås i det faktiska hemmets intima vrå, på humoristisk distans från det offentliga livets neurotiska klättring på värdehierarkiernas pyramider.

En grundtes i avhandlingen är att den formella egenart som gett Beckman rykte som oläsbar ytterst är uttryck för denna alternativa, inomvärldsliga religiositet eller “livstro”. Grepp som konkretisering, degradering, begreppsdestabilisering, du-tilltal och en ordnande istället för ordande hantering av det givna språket vinner helt enkelt outtalad betydelse i konsekvens med det åskådningsmässiga idésammanhang som präglar texterna i stort. Ett idékomplex som givetvis är präglat av det tidiga 60-talets diskussioner om konst och samhälle. Men Beckmans svar på de allmänna frågorna är på många punkter lika egenartade som hans författarteori: att nervositeten inte kommer inifrån, utan utifrån.

Avhandlingens titel: Nervositeten kommer utifrån. Om Erik Beckmans tidiga författarskap.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Fil.dr Peter Hansen, Linköping
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Christer Ekholm, tel. 031-773 43 49 (arb.),
031-82 13 51 (hem), 0738-13 80 61 (mobil), e-post christer.ekholm@lit.gu.se


Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera