Artikel från Uppsala universitet
12 september 2005

Nya lovande markörer för tidig sjukdomsdiagnos

Stora biologiskt verksamma molekyler märkta med radioaktivt gallium-68 kan användas för att tidigt spåra tecken på bland annat cancertumörer. Det visar Irina Velikyan i sin avhandling i organisk kemi som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 september.

Vid en PET-undersökning (Positron Emissions Tomografi) kan man upptäcka mycket små tumörer redan innan sjukdomen har utvecklats, vilket innebär att behandling kan påbörjas tidigt. Dessa undersökningar görs med en PET-kamera, som är konstruerad så att den “ser” radioaktiva spårmolekyler och ger värdefull information om hur de tas upp och fördelas i kroppen. Eftersom tumörer har ett högre upptag av vissa molekyler jämfört med övrig vävnad kan de lokaliseras efter en injektion av en väldesignad radioaktiv spårmolekyl. På så sätt kan en diagnos ställas på till exempel hjärnskador, tumörsjukdomar, demenssjukdomar och depressioner.

En spårmolekyl kan vara ett kroppseget ämne, till exempel glukos (druvsocker), aminosyror eller vanligt vatten som görs radioaktiva. Irina Velikyan har under sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder för att producera spårmolekyler av stora biologiska molekyler; peptider, proteiner och antikroppar, eftersom de spelar en viktig roll i många sjukdomsförlopp. Även oligonukleotider, syntetiska bitar av DNA, användes. Till dessa molekyler kopplades radioaktivt gallium-68.

– Gallium kan hämtas från en generator, och skulle därför bli mer tillgängligt för sjukvården och för att utveckla nya spårmolekyler med lämpliga egenskaper, säger Irina Velikyan.

Hon visar också att peptider märkta med gallium-68 kan användas för att spåra molekyler i miniatyriserade system och därmed bli ett värdefulla verktyg för analys av mycket små provmängder.

Kontaktinformation
För mer information: Kontakta Irina Velikyan på 018-666 908, 018-666 868 eller via e-post: Irina.Velikyan@kemi.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera