Ungdomar och arbetslöshet
Arbetslösa ungdomar är inte en enhetlig grupp. När det gäller t ex livskvalitet, så tycker 35 procent av ungdomarna i en studie att deras livskvalitet blivit sämre sedan de blev arbetslösa, men för 41 procent är livskvaliteten oförändrad och för 24 procent har den till och med blivit bättre. Också när det gäller mental hälsa finns det stora skillnader mellan olika arbetslösa ungdomar. Det visar folkhälsoforskaren Lars Axelsson i en avhandling från Lunds universitet.
– Skillnaderna gör det viktigt att skapa individuella åtgärder för arbetslösa ungdomar och inte dra alla över en kam, säger han.
– Så verkar det inte alltid vara idag: de arbetslösa ungdomar jag intervjuade sa att de inte hade egna handläggare på arbetsförmedlingen utan brukade bli behandlade i grupp.
En av Lars Axelssons studier gäller drygt 150 arbetslösa ungdomar som jämförts med en kontrollgrupp vad gäller hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. “Mental hälsa” definierades utifrån de sex symtomen gråtmildhet, dysterhet, sömnsvårigheter, rastlöshet, trötthet och irritation.
De arbetslösa ungdomarna hade fler symtom än de som arbetade eller studerade – omkring 2.7 för männen och 3.4 för kvinnorna. Men även kontrollgruppens ungdomar hade en hel del symtom, 2.1 för männen och 2.8 för kvinnorna.
– De arbetslösa ungdomarnas sämre mentala hälsa var väntad. Men jag hade nog inte trott att de arbetande eller studerande ungdomarna också skulle ha såpass mycket besvär. Det är något att vara uppmärksam på, kommenterar Lars Axelsson.
Samtidigt går hans resultat emot den kompakta “eländesbild” som synts i annan forskning kring arbetslösa ungdomar. Nästan en fjärdedel av Axelssons arbetslösa ungdomar tycker sig inte ha fått sämre utan bättre livskvalitet under tiden som arbetslös.
Denna variation bland ungdomarna märks också i de 16 intervjuer som ingår i avhandlingen. Utifrån dem tycker sig forskaren kunna särskilja fyra grupper med stora skillnader i livskvalitet. De som mår bäst är “optimisterna” som har bra självförtroende och stora planer för framtiden, samt “de obekymrade” som tycker att det viktiga i livet är att ha roligt. Sämre mår “de kämpande”, som är aktiva men frustrerade i sin jakt på arbete, och “de utsatta” som har låg självkänsla och ekonomiska bekymmer.
En annan studie gäller gymnasieungdomars syn på arbete. En enkät med 550 gymnasister visade att bl a bra erfarenheter av arbete och gymnasieskola, bra föräldrastöd och bra hälsa hade samband med en positiv syn på arbete och arbetsmoral. Flickorna var också nästan dubbelt så ofta som pojkarna positiva till arbete och arbetsmoral. Sådana skillnader kan vara viktiga att ta hänsyn till när man vill hjälpa ungdomar in i arbetslivet, menar Lars Axelsson.
Lars Axelsson har sjuksköterskeutbildning och är nu universitetsadjunkt vid Högskolan i Kristianstad. Han träffas på tel 044-204067 eller lars.axelsson@hv.hkr.se. Disputationen äger rum den 23 september. En sammanfattning av avhandlingen finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv Axelsson i sökrutan.
