Kittlad av tanken på kittling
En förväntan att bli kittlad under foten aktiverar samma områden i hjärnan som en faktisk kittling av foten. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet som handlar om hur hjärnan uppfattar och reagerar på omvärlden beroende av om vi har kunskap i förväg om vad som kommer att hända.
När någon kittlar oss under foten aktiveras ett specifikt nätverk i hjärnan. Samma nätverk aktiveras om vi får veta att någon snart kommer att kittla oss under foten. Man har också kunnat se att andra delar av hjärnan deaktiveras under dessa båda situationer.
– Det är ett sätt för hjärnan att fokusera på det som är viktigt för stunden. Idrottare, exempelvis höjdhoppare och golfare, använder sig av detta när de föreställer sig ett hopp eller ett slag innan de skrider till verket, säger Katrina Carlsson, författare till avhandlingen och verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Hon har använt sig av bland annat funktionell hjärnavbildning, en teknik där blodflödesförändringar i hjärnan mäts som ett indirekt mått på nervaktiviteten under det att försökspersonerna utsätts för stimuli som aktiverar olika delar av hjärnan. Med hjälp av denna teknik har Katrina Carlsson sett att olika delar av hjärnan aktiveras om vi är förberedda på en smärta jämfört med om den kommer oväntat. Hos friska frivilliga som utsattes för smärtstimuli, men fick se en signal strax innan smärtan, aktiverades delar av hjärnan som beskriver var och hur smärtan ser ut. Om signalen däremot kom slumpvis utan koppling till smärtan aktiverades helt andra delar av hjärnan som har med känslobearbetning att göra. Försökspersonerna upplevde också då smärtan som mer obehaglig.
– Det är viktigt att vi är medvetna om vad kunskap om smärtan innebär för upplevelsen. Resultaten i studien är också av betydelse för forskning till exempel inom området kronisk smärta, säger Katrina Carlsson.
Genom att visa bilder på spindlar och ormar för personer med fobisk rädsla för antingen ormar eller spindlar har Katrina Carlsson också visat att den första spontana reaktionen, innan vi ens är medvetna om vad vi har sett, är en aktivering av ett område i hjärnan som kallas amygdala. Detta område brukar kopplas samma med bland annat uppkomsten av fruktan. Om försökspersonerna fick titta en längre stund på något de var fobiskt rädda för så tillkom aktivering av områden i hjärnbarken som har med bearbetning av känslor. När de däremot fick titta en längre stund på bilder av sådant som de upplevde som obehagligt, men inte var fobiskt rädda för, aktiverades områden i hjärnan som har med planering och resonemang att göra.
Avhandlingens titel:
Prior knowledge and present events in the brain
Författare:
Katrina Carlsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel: 08-517 761 10, 070-234 51 89, e-post katrina.carlsson@cns.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
