Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 augusti 2005

Kräftornas meny flexibel

Kräftor är allätare, och kan allt efter omständigheterna uppträda som vegetarianer eller köttätare. Men det finns inga belägg för att att kräftor påverkar fiskbeståndet genom att ta fiskyngel. Kräftorna är helt enkelt för långsamma. Däremot är kräftor i många sjöar den viktigaste maten för abborrar.

Vilken roll signalkräftor spelar i sjöns näringskedjor har undersökts av Patrik Stenroth vid Ekologiska institutionen på Lunds universitet, och inom kort disputerar han på en doktorsavhandling i ämnet. Han har visat att kräftor äter nerfallna löv från träd, alger och vattenväxter men också småkryp som sländlarver, iglar och sötvattengråsuggor. Det innebär att kräftornas matvanor är flexibla och anpassade till den miljö de lever i. I näringsfattiga sjöar får de hålla tillgodo med växtdelar; i de näringsrikare fångar de mer småkryp.
– Det är som skillnaden mellan att äta pommes frites och hamburgare, säger Patrik Stenroth. De förra innehåller främst fett, medan hamburgarna är proteinkällor. Protein ger muskler. Kräftor som har tillgång till protein blir större än de kräftor som inte har det. Därför blir kräftorna i näringsrikare sjöar större än de som lever i näringsfattiga sjöar.
– Däremot tycks det inte spela någon avgörande roll för hur många kräftor det blir. Antalet påverkas av hur sjöbottnen ser ut; ju fler gömslen desto fler kräftor. Vill man ha många och stora kräftor ska sjön både vara näringsrik och ha rätt sorts botten.
Kräftorna föredrar förmodligen den proteinrika födan. Sett ur “kräftperspektiv” är det en fördel att vara stor. Hannarna kan jaga bort rivaler, och stora honor får fler ägg och yngel. Men kräftorna kan bara fånga de långsammaste småkrypen. Patrik Stenroth har funnit att närvaron av sådana djur reduceras av kräftorna – dels blir de uppätna, dels håller de sig undan.
Djur som är snabba eller lever nedgrävda i sediement påverkas mindre, konstater Patrik Stenroth. Till exempel kunde jag inte finna att kräftor hade någon negativ effekt på öring-ynglens tillväxtoch överlevnad – men så är ju fiskar också förhållandevis snabba.

Kontaktinformation
Patrik Stenroth disputerar fredagen den 23 september. Hans doktorsavhandling heter The different roles of crayfish in benthic food webs. Han nås på tel 046-222 83 70 eller 0705- 426 436 samt på Patrik.Stenroth@limnol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera