26 augusti 2005

Kväveoxid kan vara nyckeln till full förståelse av halsbränna

Halsbränna och sura uppstötningar är obehag många människor lider av. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att kostens nitratinnehåll påverkar hur mycket kväveoxid som bildas i matstrupen vilket i sin tur inverkar på uppkomsten av halsbränna.

Reglering av salivproduktionen och muskelaktiviteten är viktiga i kampen mot halsbränna och sura uppstötningar. Forskning som presenteras i en avhandling från Sahlgrenska akademin visar att gasen kväveoxid bildas inuti matstrupen om sur magsaft kommer upp från magen och där möter nedsvald saliv. Kväveoxiden stimulerar salivproduktionen vilket bidrar till att den sura uppstötningen snabbare neutraliseras i matstrupen.

Tidigare trodde forskarna att magsaftens syra i kontakt med matstrupens slemhinna var det som bidrog till att öka salivproduktionen för att på så sätt skölja bort syran.
– Min forskning visar alltså att det istället är så att kväveoxiden, troligtvis via nerver i slemhinnan, förmedlar till salivkörtlarna att det är surt i matstrupen. Möjligen är denna mekanism störd hos människor med refluxbesvär, säger avhandlingens författare biomedicinsk analytiker Anna Casselbrant.

Kväveoxidhalten kan påverkas av vilken mat personen väljer, eftersom mat med mycket nitrat, som grönsaker och rökt eller inlagd fisk, ökar bildningen av kväveoxid.
– Men vi kan inte rekommendera personer som lider av halsbränna att lägga om sin kost och äta mer nitratrik kost, eftersom för mycket av sådan mat istället kan leda till ökade besvär, säger Anna Casselbrant.

Renin-angiotensinsystemet är ett välkänt hormonsystem som styr blodtrycket och saltbalansen i kroppen. Ny forskning visar att systemet finns både i matstrupens slemhinna och i dess muskler. Systemet reglerar även muskelsammandragningarna i den nedre matstrupen och med vilken kraft musklerna i matstrupen transporterar maten ned till magsäcken. Muskelaktiviteten i matstrupen är viktig både när det gäller att hålla den nedre matstrupen stängd, för att undvika uppstötningar av surt maginnehåll och för att effektivt transportera mat ned till magen.

Vissa vanliga läkemedel mot högt blodtryck påverkar renin-angiotensinsystemet och bromsar därmed upp matstrupens muskelaktivitet. Det kan vara så att det leder till oönskade bieffekter i form av halsbränna.
– Framtida studier får visa om patienter som ordinerats blodtrycksänkande läkemedel av den här typen lättare utvecklar halsbränna än andra, säger Anna Casselbrant.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: The nitric oxide and renin-angiotensin II systems in the human esophagus
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 september 2005, klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Biomedicinsk analytiker Anna Casselbrant, telefon: 0703-56 66 55, e-post: anna.casselbrant@gastro.gu.se

Handledare:
Professor Lars Fändriks, telefon: 031-342 4123, e-post: lars.fandriks@gastro.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera