Att övervinna läs- och skrivsvårigheter en studie av elevers erfarenheter
Förmågan att läsa och skriva bra tillmäts stor betydelse i dagens samhälle och är också ett av de viktigaste målen för grundskolan. I sin avhandling Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem, redovisar Cecilia Nielsen hur enskilda människor själva upplever och hanterar sina läs- och skrivsvårigheter och vilka vägar de finner att bemästra dem.
Nio personer i åldrarna från åtta till 53 år del-tog i undersökningen som pågick under ett och
ett halvt år. Den huvudsakliga undersökningsmetoden har varit det återkommande intervjusamtalet. Deltagarna och deras strävan skildras i nio fallbeskrivningar. Genom att utgå från den enskildes perspektiv har det varit möjligt att se hur svårigheterna visar sig för var och en av dem och upptäcka de många skiftande sätt de använder sig av i sin strävan att övervinna dem.
Det framgår att läs- och skrivsvårigheter kan förstås som en existentiell fråga där var och en lär efter egna förutsättningar och på egna villkor. De lär i sammanhang som de själva upplever meningsfulla, i förhållande till den personliga förmågan, den tid de har till förfogande och den plats där de befinner sig. Till exempel visar de hur de, med hjälp av möbler eller sin kropp, bygger “ett fredat bo”, ett shel-ter, runt sin läsning för att få vara ostörda. De upplever ofta en konflikt mellan skolans tid och den egna tiden, den tid de själva råder över, en konflikt som tycks särskilt svår för den som har läs- och skrivsvårigheter. Deras personliga villkor stämmer alltså inte alltid överens med de ramar skolan ger och vad och hur de lär motsvarar inte alltid skolans förväntningar. Därför förblir deras strävan att be-mästra sina svårigheter delvis osynlig.
Meningsfulla sammanhang för läs- och skrivlärande har flera dimensioner. (1) Man lär sig intersubjek-tivt, av och med andra människor, (2) man lär sig av personliga skäl, för att visa eller bekräfta vem man är och (3) man lär sig när innehållet berör en. Att lära sig läsa och skriva och att utveckla dessa förmågor handlar om insikt och förståelse och om de erfarenheter man bär med sig. Det är samtidigt också ett kroppsligt möte med de skrivna orden och texten, förmedlat av våra sinnen och våra händer. De svårigheter som uppstår berör det dagliga arbetet, men också hur man förstår sig själv och vad man vågar satsa på för framtiden med utbildning och yrke. Läs- och skrivsvårigheter framstår därför som en existentiell fråga, om än i olika grad i olika skeden av livet.
Vad kan läraren göra?
Vara öppen för hur eleven själv uppfattar läsning och skrivning, lärande och svårigheter och möta eleven där.
Organisera skolans tid och utrymme så att det skapas goda förutsättningar för lärande.
Skolpolitiska konsekvenser:
Resurser till lärarna så att de får tid till de nödvändiga mötena med enskilda elever.
Läroplan och kursplan som inte skapar hinder genom tidsreglerade mål och åldersjämförelser.
Författare: Cecilia Nielsen, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Trollhättan Uddevalla
Avh. titel: Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem
Handledare: Docent Silwa Claesson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet
Disputation: Fredagen 16 september 2005, kl. 10.00 i sal D3 50, Pedagogen
Opponent: Professor Finn Egil Tönnessen, Senter for leseforskning, Universitetet i Stavanger, Norge
Kontakt: cecilia.nielsen@htu.se 0521-26 40 06, 070-62 82 092
Kontaktinformation
Marianne Andersson
Kansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
SE 405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2396
Fax +46 31 773 2100
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/index.htm
