Tema

Lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Det är relativt enkelt för en lärare och andra vuxna att avgöra om ett barn har läsproblem. Däremot förefaller det inte lika enkelt att avgöra vad som är problemet och vilka pedagogiska insatser som erfordras. Ulrika Wolff identifierar i sin avhandling ” Characteristics and varieties of poor readers” olika profiler av elever med varierande läsförmåga, vilka även relateras till olika kulturella och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. De elever som hade mer gynnsamma förhållanden hade också bättre läsförmåga. Studenterna i den profil som uppvisade typiska resultat för dyslexi skiljde sig dock inte vad det gäller socioekonomisk bakgrund från övriga elever. Avhandlingen ger ett starkt stöd för att fonologiska svårigheter, vilka avser den ljudmässiga sidan av språket, är en underliggande orsak till dyslexi.


Avhandlingen bygger på fyra studier. Utgångspunkten är att även om läsning är en komplex aktivitet består den i grunden av avkodning och förståelse. För de allra flesta barn möter avkodningen inget hinder. De får då inte heller problem med att läsa texter anpassade till deras ålder, såvida texten inte är alltför, t.ex. kulturellt, främmande. Det förefaller alltså vara så att läsning är en aktivitet med hög generaliserbarhet. Däremot kan man förvänta sig att de barn som har problem med läsning har det på grund av inverkan från en rad olika faktorer, exempelvis fonologi, språk, begåvning, socioekonomisk bakgrund eller sociala förhållanden. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig att alla barn som har lässvårigheter kommer att uppvisa likartade problem.
För en lärare är det visserligen en relativt enkel uppgift att avgöra om ett barn läser bra eller dåligt. Vad som däremot kan bjuda problem är att identifiera vari svårigheterna består. I den första av avhandlingens studier genomfördes en analys av läsfärdighet baserad på olika typer av läsuppgifter med skiftande belastning på ordavkodning och förståelse.
I den statistiska analysen framkom åtta olika grupper, eller profiler, av läsare. Majoriteten av alla elever ingick i två grupper bestående av goda och medelgoda läsare. Resterande elever ingick i sex profiler av dåliga läsare. De profilerna uppvisade ett mer heterogent mönster av läsresultat. Dessa resultat har replikerats med högst snarlika resultat.
De åtta profilerna relaterades i ett andra steg till olika bakgrundsvariabler såsom kön, språk hemma, antal böcker hemma, föräldrars högsta utbildning, föräldrars högsta yrke samt hushållsinkomst. De goda läsarna rapporterade som regel mer gynnsamma socioekonomiska förhållanden än de dåliga läsarna, undantaget den profil som uppvisade ett resultat typiskt för elever med dyslexi, där socioekonomisk bakgrund inte verkar spela in.
De tre följande studierna berörde olika aspekter av dyslexi. Avhandlingen ger ett starkt stöd för hypotesen att fonologiska problem är en underliggande orsak till dyslexi. Ett screeningbatteri, bestående av övervägande fonologiska test, utarbetades i syfte att identifiera ungdomar och vuxna i riskzonen för dyslexi. Resultaten visade att det är möjligt att med ett enkelt grupptest om 40 minuter identifiera individer i riskzonen.
En vanlig förmodan är att individer med dyslexi är kreativt och konstnärligt begåvade utöver det vanliga. Det är dock en förmodan som inte har någon vetenskaplig grund. I den här avhandlingen jämfördes förekomsten av dyslexi hos studenter som studerade vid konstnärliga universitetsutbildningar med förekomsten hos studenter som studerade vid icke-konstnärliga universitetsutbildningar. Det var ungefär tre gånger så vanligt att studenter med dyslexi studerade vid en konstnärlig utbildning jämfört med icke-konstnärliga utbildningar. Orsaken till detta är däremot oklar, även om hypoteser ges, vilka kräver vidare forskning.
I både pedagogiska och forskningskretsar har det diskuterats huruvida det finns distinkta subgrupper av dyslexi. En subgrupp antas ha fonologiska svårigheter medan en grupp antas ha ortografiska, visuella svårigheter. Vuxna studenter med dyslexi jämfördes på en rad fonologiska och ortografiska test med studenter utan dyslexi samt med ytterligare en kontrollgrupp av elever i 14- 15-årsåldern med normal läsförmåga för sin ålder. Inga stabila subgrupper kunde identifieras, utan studien kunde bara stödja den fonologiska teorin om dyslexi.
Författare: Ulrika Wolff, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Avhandlingens titel: Characteristics and varieties of poor readers
Handledare: Professor Jan-Eric Gustafsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Opponent: Professor Linda Siegel, University of British Columbia, Vancouver, Canada
Kontakt: ulrika.wolff@ped.gu.se, 031- 7732219, 070- 5550919

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

 lästid ~ 3 min