Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 juni 2005

Ögonlika fläckar som skrämmer

Den svenska fjärilen påfågelsöga använder en mycket utstuderad bluff för att freda sig mot sina fiender. Med ögonlika fläckar på vingarna kan fjärilen skrämma en hungrig småfågel på flykten.

Dessa så kallade ögonfläckar, som också finns hos vissa fiskar, fåglar och grodor, har sedan länge antagits kunna skrämma rovdjur men fram till nu har experimentellt stöd saknats.

Påfågelsögat saknar andra försvar såsom gift eller taggar men när den blir störd så visar den sina stora ögonfläckar och producerar samtidigt ett väsande ljud. Fyra forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet manipulerade påfågelsögon på sex olika sätt för att utreda det eventuella skyddet som ögonfläckarna och det väsande ljudet ger fjärilen.

Resultaten av studien, som publiceras i ett kommande nummer av den väl ansedda tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B, visar att kombinationen av ögonfläckar och ljud men även ögonfläckarna i sig utgör ett mycket effektivt försvar mot en insektsätande fågel. De stora fläckarna har föreslagits likna ögonen på en uggla då exempelvis sparvugglan är en storkonsument av småfåglar. Försöket visar också att en väl genomförd bluff kan räcka långt som försvar för ett annars ofarligt byte.

Bilder finns att hämta på www.su.se/pix/AVallin.jpg och på www.su.se/pix/Fig1.jpg

Till den senare finns bildtexten:
De sex olika manipulationerna som användes. Från höger till vänster: övermålade ögonfläckar och under dess kontrollbehandling som målades på andra delar av fjärilen, fjärilar utan ljud och under kontrollbehandlingen med ljud, fjärilar utan ögonfläckar och ljud och under kontrollbehandlingen med ögonfläckar och ljud.

Kontaktinformation
Närmare information kan fås av doktoranden Adrian Vallin på tfn 08-16 40 52 eller e-post adrian.vallin@zoologi.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera