9 juni 2005

Akupunktur och fysisk träning kan åtgärda störd ägglossning

PCOS är en relativt vanlig kvinnosjukdom, som i vissa fall kan leda till infertilitet. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att akupunktur och fysisk träning kan vara fungerande behandlingar. Försöken som ligger till grund för avhandlingen är utförda på råttor, men resultaten kan få betydelse för behandling av kvinnor i framtiden.

Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste hormonella störningen hos kvinnor i fertil ålder. Äggstockarna hos kvinnor med syndromet har fler små och omogna äggblåsor än normalt. PCOS ger störd ägglossning, överskott av manligt könshormon, övervikt och en ökad känslighet för insulinstörningar och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomen kan leda till infertilitet. Trots att PCOS är en ganska vanlig sjukdom är mekanismerna bakom uppkomsten oklara. Mycket talar dock för att en för hög aktivitet i kroppens sympatiska nervsystem, det vill säga den del av nervsystemet som vi inte kan styra med viljan, är en tänkbar anledning till syndromet.

Biolog Luigi Manni har i sitt avhandlingsarbete studerat aktiviteten i äggstockarnas sympatiska nervsystem hos råttor genom att analysera de så kallade alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorerna. För att kunna studera råttorna har forskare på medicinsk väg framkallat polycystiska äggstockar, PCO, genom att ge dem könshormonet östradiol. På så vis liknar råttornas äggstockar biologiskt mänskliga äggstockar med PCOS. Alfa-adrenergareceptorer påverkar bildningen av könshormon i äggstockarna och bidrar till kärlsammandragning. Nervtillväxtfaktor styr utvecklingen av nerver i det sympatiska nervsystemet. Ju högre andel av dessa receptorer det finns i äggstockarna, desto högre är aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.

Avhandlingen visar att de studerade receptorerna förekommer i en ökad omfattning i äggstockarna hos PCO-råttorna. Ökningen av alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorer gick att återställa genom att blockera nervtillväxtfaktorerna och dess receptorer. Råttorna fick dessutom en så gott som normal ägglossning samt normalt utseende på äggstockarna. Resultaten talar för att nervtillväxtfaktorer tycks vara en viktig faktor vid utvecklingen av PCO hos råttor.

Både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur är två behandlingsmetoder som bland annat anses justera aktiviteten i det sympatiska nervsystemet. Fördelen med dessa behandlingar, jämfört med traditionell läkemedelsbehandling, är att de inte har några biverkningar. Fysisk träning har tidigare visat sig påverka de molekyler som minskar risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor med PCOS och elektroakupunktur har visat sig både sätta igång ägglossning och normalisera vissa hormonella störningar.

Luigi Manni visar att PCO-råttornas alfa-adrenergareceptorerna samt nervtillväxtfaktorer och dess receptor återställdes till normal nivå efter fyra till fem veckors frivillig fysisk träning och av tolv lågfrekventa elektroakupunkturbehandlingar. Dessutom återställde regelbunden fysisk aktivitet en så gott som normal ägglossning samt normaliserade äggstockarnas utseende. Dessa resultat antyder att både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur förändrar aktiviteten i sympatiska nerverna till äggstockarna. Denna kunskap är av stor vikt för kvinnor med PCOS då det kan komma att påverka framtida behandlingsmetoder.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Adrenoceptors and Nerve Growth Factor: Effects of Electro-Acupuncture and Physical Exercise in Rats with Steroid-Induced Polycystic Ovaries
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 juni, klockan 12.30 i Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
biolog Luigi Manni, telefon: 031-342 29 65, e-post: luigi.manni@inmm.cnr.it

Handledare:
docent Elisabet Stener-Victorin, telefon: 0705-64 36 55, e-post: elisabet.stener-victorin@wlab.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera