Tema

Kvinna och författare i patriarkala samhällen

Genom skicklig användning av olika litterära strategier kan en kvinna bli accepterad som författare i ett samhälle med stark patriarkal litterär tradition. Det visar Astrid Ottosson Bitar, som i sin avhandling analyserat den libanesisk-syriska författaren Widad Sakakinis noveller. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 juni.

”What does it mean to be a woman writer in a culture whose fundamental definitions of literary authority are both overtly and covertly patriarchal?” Detta citat, hämtat ur boken ”The Madwoman in the Attic” av Sandra Gilbert och Susan Gubar från 1979 är utgångspunkt för Astrid Ottosson Bitars avhandling. Den gången handlade det dock om tidiga engelska och franska författarinnor, från 1700-talet och framåt.
– Men frågan är i högsta grad relevant också när man studerar kvinnliga författare i arabvärlden, säger Astrid Ottosson Bitar.
Den libanesisk-syriska författarinnan Widad Sakakini (1913-1991) tillhörde en pionjärgeneration av kvinnliga arabiska författare inom en litterär tradition som helt dominerades av män. Hon började skriva och publicera texter i slutet av 1920-talet och fortsatte sedan ända fram till sin död. Widad Sakakini skrev noveller, romaner (hon slåss om äran med en annan författarinna om att 1950 vara den första kvinnan i Syrien att komma ut med en roman), biografier över kända män och kvinnor samt ett stort antal artiklar inom såväl sociala som litterära frågor.
Astrid Ottosson Bitar har huvudsakligen studerat hennes noveller, eftersom dessa sträcker sig genom hela hennes författarskap, och tar då avstamp i den känsla av motsägelsefullhet som finns i dessa. Den finns både inom en och samma text, där till exempel berättarrösten tycks motsäga själva intrigen eller där motsägelsefulla beskrivningar radas på varandra, och mellan olika texter. Ett exempel är att Sakakini i flera artiklar starkt kritiserar de negativa kvinnobilder som traditionellt har använts av män, samtidigt som hon själv använder sig av dessa som grundteman i sina noveller. Astrid Ottosson Bitar menar att Sakakini för att bli accepterad som författare var tvungen att anpassa sig till den litterära traditionen samtidigt som hon ville komma med något eget.
– Genom olika litterära strategier lyckas hon på ett skickligt sätt förena sina två ambitioner, att bli accepterad av den rådande litterära traditionen samt att vara en förfäktare för kvinnors rätt. Bland annat använder hon sig av traditionella kvinnofientliga teman i sina noveller och gör sedan så att deras innebörd förändras. För en ouppmärksam läsare kan novellerna tyckas vara väldigt konservativa, medan de i själva verket ofta innehåller stark kritik och subversiva idéer, säger hon.

Kontaktinformation
Astrid Ottosson al-Bitar kan nås på 018-471 22 52 eller via e-post: Astrid.Ottosson_al.Bitar@lingfil.uu.se

Kvinna och författare i patriarkala samhällen

 lästid ~ 2 min