Diagnostik av åderförkalkning i benen med magnetkamera

Benartärsjukdom – åderförkalkning i benens blodkärl – kan vara symptomfri eller orsaka symptom vid ansträngning eller redan i vila. Den allvarligaste formen, som drabbar 5-10 000 patienter årligen i Sverige, orsakar svår värk, sår eller kallbrand i tår eller fötter. Tillståndet kallas kritisk ischemi och innebär en så grav blodflödesnedsättning att den obehandlad kan innebära stor risk för amputation. Åderförkalkningssjukdomen hos dessa patienter engagerar också andra organ och medför att den förväntade överlevnaden är kraftigt förkortad främst på grund av ökad risk för död i hjärtinfarkt och stroke. Gängse behandling har sedan länge varit kärlkirurgisk – oftast bypassoperation, ibland ballongvidgning – för att förbättra blodcirkulationen i benet. Det kärlkirurgiska ingreppet blir ofta omfattande och innebär inte sällan en lång konvalescens och i många fall nya kärlkirurgiska ingrepp.

Flera studier har visat att bland patienter med kritisk ischemi som av olika skäl inte opererats har över hälften ändå kunnat undvika amputation efter ett år. Sannolikt skulle många patienter vara mer betjänta av konservativ behandling med smärtlindring medan andra idag opereras för sent med risk för komplikationer och sämre resultat. Idag finns inga säkra metoder för att objektivt bedöma ischemigraden och därmed förbättra möjligheten att välja rätt behandling för en enskild patient.

Göran Lundberg beskriver i sin avhandling olika sätt att mäta graden av ischemi på lokal nivå, som kan möjliggöra en mer individualiserad sjukdomsprognos.

Mikrodialys är en metod att ta prov direkt ur vävnaden med bara ett minimalt ingrepp. Laktat – mjölksyra – är en känslig markör för vävnadsischemi. I en studie prövades mikrodialysmetodens förmåga att gradera ischemi hos friska försökspersoner. Man fann en god överensstämmelse mellan ischemigrad, mikrodialyslaktat och venlaktat. Metoden användes sedan på 10 patienter med kritisk ischemi. Ett samband tycktes finnas mellan laktatnivåer och ischemisk smärta men patienterna upplevde ett visst obehag av användandet av mikrodialyskatetrar i det ischemiska benet vilket gjorde det svårt att undersöka det prognostiska i en större patientgrupp.

Magnetkamerateknik (MR) har hittills använts för diagnostik av ischemi främst i hjärna och hjärta. T2 relaxationstid är en MR-parameter som påverkas av vävnadsvätskans sammansättning. I en råttmodell studerades möjligheten att använda T2-värdet som ett indirekt mått på ischemigraden. Man fann att T2-värdet korrelerade till den kliniska ischemigraden och till laktatnivåer i biopsier. Kartläggning av T2-värdet i en ischemisk extremitet skulle kunna vara ett användbart sätt att värdera ischemigrad och välja behandlingsmetod hos patienter med grav benartärsjukdom helt utan kirurgiskt ingrepp.

Avhandling:
Markers of tissue ischaemia in lower limb arterial insufficiency – an experimental and clinical study

Författare:
Göran Lundberg, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, 08- 517 721 02, goran.lundberg@kirurgi.ki.se

Disputation:
Fredag 3 juni 2005, kl 9, Magnus Huss föreläsningssal Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-306-X/

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se