Tema

Kvinnor på den konstnärliga Parnassen?

Doktorsavhandling i sociologi av Irene Winell-Garvén

I Sverige gick det an från mitten av 1800-talet och framåt, men de kvinnliga konstnärerna var långt ifrån lika många som de manliga. Däremot var villkoren för att nå Parnassen i stort sett de samma för kvinnor som för män. Och frågan om de kvinnliga konstnärerna raderats ur konsthistorien kan ifrågasättas.


Skillnaderna mellan mäns och kvinnors villkor för tillträde till Parnassen kommer i dagen först när konstfältets regler för vad som är konst och vem som är konstnär kolliderar med samhällets normer för vad en kvinnlig konstnär bör och förmår, dvs. gifta sig, skaffa barn, sköta hemmet och ha en verksamhet utanför detta eller ej – respektive skapa eller inte skapa konst.


Raderades kvinnliga konstnärer ur historien när konsthistoria blev självständigt akademiskt ämne i början av 1900-talet, så som hävdats tidigare? Nej, det var faktiskt under 1970-talet tendenserna gick åt det hållet i konsthistorieböckerna. Paradoxalt nog vid samma tid som kvinnliga akademiker började få inflytande över konsthistorieskrivningen och kvinnorörelsen och kvinnliga konstvetare lyfte fram kvinnors konst med hjälp av utställningar, böcker och kataloger. I början av 2000-talet skrivs de kvinnliga konstnärerna in i böckerna på nytt, förmodligen tack vare dessa utställningar.


Nu handlar Vägen till Parnassen långt ifrån enbart om kvinnliga konstnärer. De sätts i sitt sammanhang jämsides med manliga kamrater, kolleger och konkurrenter på den svenska konstscenen.


Pierre Bourdieu, den franske sociologen, skulle kallat scenen för ett fält där det råder konkurrens, i det här fallet om rätten att bestämma vad som är konst och vem som är konstnär. Ett fält där man strider inbördes men håller ihop utåt mot andra fält som också gör anspråk på samhällets resurser. Bourdieus tanke om fält och konkurrens tillämpad på studier av kvinnliga konstnärers representation i museer och samlingar, i konsthistorieböcker, i konstkritik och skönlitteratur, gör avhandlingens frågor om vilka konstnärer som nått Parnassen – och hur och varför – möjliga att besvara.
Avhandlingens titel: Vägen till Parnassen. En sociologisk studie av kvinnligt konstnärskap i Sverige 1864-1939
Avhandlingsförfattare: Irene Winell-Garvén, tel. 031-423259(bost.), 031-773 4788(arb.)
e-post: Irene Winell-Garven @sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr David Gedin, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 juni 2005 kl. 10.15, Hörsal Sappören,, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Kvinnor på den konstnärliga Parnassen?

 lästid ~ 2 min