Tema

Framtidsstudier färgas av värderingar

Hotet kommer från öster. Den lede Fi är en röd ryss. Det var länge utgångspunkten för svensk försvarsplanering. Men sedan dryga tio år är denna bild inte längre giltig. Hur svårt det kan vara att planera inför en osäker framtid visar en ny avhandling vid LiU.

När östblocket och Sovjetunionen rasade samman, åren 1989-1991, sattes den svenska försvarsmaktens verklighetsbild och omvärldsanalys ur spel. Nu gällde det att planera för en framtid med helt förändrade förutsättningar. Hur kunde framtida eventuella konflikter tänkas se ut? Varifrån kunde en framtida fiende tänkas komma?

Kent Ehliasson, nybliven doktor vid Tema teknik och social förändring, har studerat framtidsplaneringen i två stora organisationer, Försvarsmakten och Ericsson, som båda genomgick stora förändringar under 1990-talet. Båda har också stor vana och kompetens att göra framtidsstudier.

– Det finns en rad metoder för att förutsäga framtiden, säger han. Men det verkligt intressanta är vilka grundläggande antaganden som framtidstudierna bygger på.

Vår syn på människan, samhället och tekniken kan bli styrande för hur vi ser på framtiden, ifall vi inte är medvetna om hur de påverkar oss, menar han. Ett exempel är människosynen i Försvarsmaktens planering. Vissa människor är, enligt denna syn, konfliktbenägna, särskilt om de bor i syd eller öst. Människor i nord och väst är däremot mer samarbetsvilliga.

– Det är en trubbig människosyn. Det blir svårt att förstå och förebygga våld utifrån ett sådant synsätt.

Synen på teknik är hos både Försvarsmakten och Ericsson oproblematisk. Tekniken utvecklas ständigt och får en allt större betydelse i samhället. All planering bygger på en stark tilltro till teknikens möjligheter.

– Försvarsmakten anser sig behöva mycket och bra teknik, oberoende av hotbilder.

Kent Ehliasson har även analyserat framtidsdokumenten utifrån tre aktuella framtidstendenser, globalisering, informationssamhället och risk/hållbar utveckling. Av dessa är begreppet hållbar utveckling helt frånvarande hos såväl Ericsson som Försvarsmakten.

– Man kan tolka det som att frågan om hållbar utveckling inte har någon betydelse för framtiden, varken för Ericsson eller för Försvarsmakten, säger han. Frågan är om det verkligen är så.

Försvarsmakten brottas idag med tydliga problem i sin framtidsplanering, men Kent Ehliasson anser att politikerna bär en stor del av skulden, när de inte har gett några tydliga direktiv att arbeta med. Han ser också en orsak just i Försvarsmaktens starka tradition av framtidsstudier.

– Man har arbetat med en metod som fungerat bra under många år. Så ändras plötsligt förutsättningarna i grunden, världen ser idag helt annorlunda ut än för 25 år sedan. Men just på grund av den starka planeringstraditionen blir det svårt att ställa om. För Försvarsmakten kommer hotet fortfarande huvudsakligen från öster.

Kontaktinformation
Kenth Ehliasson disputerade den 10 maj. Han kan nås på e-post: kent@ckab.se

Framtidsstudier färgas av värderingar

 lästid ~ 2 min