Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 maj 2005

Vattenkoncentrationen av miljögifter avgörande för upptag i marina organismer

Det giftiga miljögiftet PCB förekommer överallt i miljön idag. Det tas upp av organismer och koncentreras uppåt i både terrestra och akvatiska näringsvävar.

Växt- och djurplankton befinner sig längst ner i den akvatiska näringsväven och utgör en viktig transportväg för PCB från vatten in i marina organismer. Upptaget av PCB i plankton spelar därför en stor roll för hur mycket som till sist hamnar i exempelvis fisk och fågel och därför är modeller som beskriver upptaget av miljöföroreningar från vatten viktiga vid exempelvis riskbedömningar av förorenade vatten.

Miljövetaren Anna Sobek har i sin forskning vid Stockholms universitet visat att det framför allt är vattenkoncentrationen av PCB som avgör halterna i plankton och att till exempel djurplanktons födointag inte har någon effekt på dess PCB-upptag. Dessa resultat innebär att förekomst av PCB, och även andra liknande miljögifter, i botten av den akvatiska näringsväven kan beskrivas med en enkel funktion baserad på vattenkoncentrationen och kända egenskaper hos PCB. En konsekvens av resultaten från hennes forskning är att osäkerheten i de modeller som i dag används för att beskriva PCB-halter i marina näringsvävar kan minskas. Därmed kan man i framtiden med större precision bedöma hur mycket miljöföroreningar koncentreras i marina organismer.


Doktorsavhandlingens titel: Uptake processes of polychlorinated biphenyls at the base of the pelagic food web.

Disputationen äger rum fredag den 20 maj, kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Derek Muir från National Water Research Institute, Environment Canada.

Kontaktinformation
Anna Sobek nås på telefon 08-674 7269 (Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM, 106 91 Stockholm), 0730 463416 eller e-post: anna.sobek@itm.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera