Metod med lekpedagogik hjälper traumatiserade barn, visar rapport
‘- Genom leken kan barn uttrycka det de har varit med om. Vuxna vill ofta prata men det tar ibland tid innan barn kan och vill det.Det säger Ingrid Sandén, universitetslektor och fil dr i specialpedagogik, som under två år har kartlagt och undersökt lekarbete och lekpedagogers arbetssituation. I rapporten Lek, hälsa och lärande – om lek som specialpedagogisk metod presenterar hon sina forskningsresultat.
I dagens, för många barn och ungdomar, stressade miljö är lekarbete högst aktuellt. Dessutom har lekens betydelse lyfts fram bland annat i samband med flodvågskatastrofen i Asien och med rapporteringen kring de apatiska flyktingbarnen.
I lekarbete bestämmer barnet själv. Genom fantasin
kan barnet sortera tankar och känslor. Foto: Anita Elfving
– Rapporten är tänkt att fungera som kurslitteratur och stimulera pedagoger. Men den yttersta drivkraften är att fler barn ska få tillgång till lekarbete genom att man utbildar fler pedagoger, att lekpedagoger får mer stöd och bildar nätverk, säger Ingrid Sandén.
1985 arbetade Ingrid Sandén som speciallärare i grundskolan i Vänersborg. Hon gick en utbildning i lekarbete, det var första gången hon kom i kontakt med lekmetoden.
– Jag hade arbetat många år med olika metoder med barn som var håglösa men inte känt att jag nådde fram. Nu öppnades en helt ny värld upp, säger Ingrid Sandén.
AFRIKANSK POJKE FICK STÖD
Ingrid lyser upp och berättar den ena historien efter den andra om barn som kommit till henne och lekt, till exempel den om flyktingpojken från Afrika. Han var åtta år och lite stökig i skolan. Andra elever och särskilt de äldre hade kul på hans bekostnad. Han var något av en pajas.
– Vi på skolan kom överens om att lekarbete kunde vara bra för honom. Jag kontaktade hans mamma som var ganska ointresserad men tillät att han skulle få komma till mig, berättar Ingrid.
Pojken var överlycklig första gången han kom till lekstunden minns Ingrid.
– Han förstod inte att han bara skulle leka och helt själv fick bestämma vad han skulle göra, säger hon.
Lekarna handlade mycket om sandlådan, om elaka gubbar i sanden, pojken brukade blåsa upp ballonger och smälla dem. Han ville att Ingrid skulle bli rädd och skrika.
– Jag ställde inga frågor eller försökte att analysera vad han gjorde och varför. Det är inte vår uppgift, vi har pedagogisk utbildning och använder oss av lekteorier men vi har ingen psykoterapeutisk utbildning. Lekarbete är bara en enkel pedagogisk metod där barnet sköter själva strukturen för mötet och leken. Vi pedagoger sätter ord på lekhandlingarna, förklarar Ingrid Sandén.
TRAGISK FÖRKLARING
Men på elevrådskonferensen tillsammans med pojken, pojkens mamma och hennes äldre son som tolkade kom förklaringen till pojkens lekar fram. När pojken bodde i sitt hemland och skulle passa sin lillebror var han inte uppmärksam. Pojkens lillebror dog i en granatattack.
– Situationen löste sig av olika anledningar för pojken och senare fick jag ett brev från honom där han berättade att han hade det bra, säger Ingrid Sandén.
Den afrikanska pojken är bara ett exempel. Det behöver inte vara så dramatiska omständigheter som gör att barn kan ha nytta av att delta i lekarbete. Det kan vara ett barn med invandrar- eller flyktingbakgrund, ett barn som är tyst eller utagerande, som är rastlös och stressad eller ensam och inte leker med andra barn.
– Har ett barn djupa problem så behövs terapi eller barnpsykiatri, då kan inte vi hjälpa barnet. Men för barn som har lättare bekymmer, har upplevt något som de inte kan sätta ord på eller uttrycka kan det vara väldigt betydelsefullt.
– Genom leken får barnet möjlighet att reda ut vad som hände. Den positiva energin frigörs.
Leken menar Ingrid Sandén är ett förhållningssätt till världen. Barn som från början lär sig att leka har en kreativ och nyfiken inställning till livet. Även om lek är en enkel metod är den effektiv, utan förebråelser och tillrättavisningar.
RAPPORT OM LEKARBETETS BETYDELSE
Det finns omkring 700 utbildade lekpedagoger i Sverige. 248 deltog i Ingrid Sandéns enkät och undersökning. Huvudsyftet var att undersöka om lekarbete har en positiv inverkan på barns utveckling kognitivt, emotionellt och socialt.
– Resultatet visar att lekpedagogerna menar att lekarbetets betydelse är lika stor inom de tre områdena, säger Ingrid Sandén.
På frågan varför lekarbete är en positiv metod för barn/elever med särskilt stöd gav lekpedagogerna följande svar i undersökningen:
“Lekarbete erbjuder trygghet och struktur, glädje och välbefinnande, bidrar till självkänsla, bearbetning och frigörelse, kamratrelationer, språkutveckling och pedagogens egna utveckling”.
Ingrid Sandén vill dessutom ta reda på hur mycket stöd och handledning de utbildade lekpedagogerna får, hur mycket de samverkar med föräldrar och utbildningsledare och hur många som är verksamma som lekpedagoger.
– Lekpedagoger får ganska mycket stöd av rektorer och skolpsykologer. Jag är glad att se att så många samverkar, att det finns bra samarbete och stöd i kommunerna, säger Ingrid Sandén.
Även om 86 procent av lekpedagogerna säger att de har samtalskontakt med föräldrar och vårdnadshavare tycker Ingrid att samarbetet med föräldrar kan bli bättre.
– Ibland kan föräldrar uppfatta lek som privat. Lekpedagoger måste släppa in föräldrarna mer och ge tips. Det är många tankar som kommer igång även hos föräldrarna.
Ingrid förklarar att det är vanligt att föräldrar tycker att barn ska läsa och lära sig saker och att de kanske är för gamla för att leka.
– Det är helt fel väg. Låt barn leka så länge de har lust. Ta pauser från lärande, då går det mycket lättare, säger hon.
UTBILDNING I LEKARBETE
Hösten 2002 började Ingrid Sandén att arbeta vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. På Lärarutbildningen undervisar hon i uppdragsutbildningen Lek som specialpedagogisk metod/lekarbete, 10 poäng. Till hösten startar den igen och ännu finns det 5-6 platser kvar.
Ingrid Sandén vill att utbildningen framöver även ska erbjudas som fristående kurs och ingå i den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen liksom i den reguljära lärarutbildningen. I dag finns inget direkt samarbete med enheten Lek, fritid och hälsa (LFH) eller med de andra enheterna och kollegorna på Lärarutbildningen. Samma sak gäller samarbetet med övriga områden inom Malmö högskola, till exempel med Hälsa och samhälle borde det finnas beröringspunkter.
– Vi samverkar för lite. Det hade varit fantastiskt att tänka ut något gemensamt, säger hon.
Som fortsättning på sin kartläggning av lekarbete vill Ingrid söka upp ett tiotal barn som har fått lekarbete för cirka 5-10 år sedan.
– Jag vill se hur de själva uppfattade lekarbete. Vad har det betytt för barnen?
Kontaktinformation
Kontakta Ingrid Sandén
Tfn: 040 – 6658215
E-post: ingrid.sanden@lut.mah.se
