Hur kan svenska studenter förbättra sin engelska i skrift?
Svenska studenter som studerar engelska på universitetsnivå, dvs. avancerade inlärare, behärskar oftast språket väl. Ändå finns det drag i deras skrivna engelska som gör att den skiljer sig från engelska som skrivits av studenter med engelska som modersmål. Vad är det i en text som avslöjar en icke infödd talare? Mia Boström Aronsson har jämfört stora mängder text producerad av inlärare och infödda talare och därigenom kunnat lokalisera vad det är som skiljer sig mellan de båda grupperna. Härigenom kan man också komma fram till hur undervisningen i engelska skulle kunna förbättras för att svenskarnas språkanvändning ska bli mera lik infödda talares.
I den här studien undersöks en stor mängd argumenterande uppsatser skrivna av, å ena sidan, svenska avancerade inlärare, och, å andra sidan, amerikanska och brittiska studenter. Ett område där skillnader kan märkas är i hur information organiserats i meningarna. Genom att studera vad som inom funktionell grammatik kallas för Themes, dvs. inledningen av meningar, kan man upptäcka tendenser till skillnader ifråga om hur mycket information som uttrycks i inledningen av meningen samt vilken typ av information som placeras där. Framför allt kan man notera att inlärarna har en större tendens att använda Themes som uttrycker ett personligt ställningstagande till eller en åsikt om det som följer, t.ex. I think that…, och It is clear that…, men också fler Themes som fyller en textuell funktion i språket genom att de visar hur en mening är relaterad till tidigare meningar, såsom But… och Therefore….
Vidare kan skillnader märkas i användningen av sk. satsklyvningar, som används för att ändra ordningen i en mening av olika skäl, t.ex. för att fokusera på en viss del av meningen och för att göra en annan del av meningen till bakgrundsinformation, t.ex. It is a new car I want och What I want is a new car. Även här kan man notera att de svenska inlärarna har en större tendens än infödda talare att använda sådana här konstruktioner i sina argumenterande uppsatser.
Dessa skillnader leder till att de svenska inlärarnas argumenterande uppsatser skiljer sig från infödda talares i fråga om stil, då deras Themes oftare uttrycker ett personligt engagemang och då inlärarna till viss del använder andra strategier i argumentationen. Inlärarnas användning av Themes och satsklyvningar i skriven engelska har en tendens att mer likna den som infödda talare använder i sitt talspråk än i argumenterande uppsatser. De här skillnaderna orsakas förmodligen av flera olika faktorer. Bland annat kan skillnaderna förklaras av påverkan från modersmålet. Till exempel kan svenskarnas tendens att oftare än infödda talare använda Themes och satsklyvningar som börjar med It is X (that) förmodligen delvis förklaras av att dessa typer av konstruktioner också finns i svenskan och att svenskans det dessutom används i fler liknande konstruktioner än engelskans it. Skillnaderna i stil kan också bero på kulturella skillnader i fråga om hur man uttrycker sig i argumenterande uppsatser. Vidare kan skillnader uppstå till följd av att inlärare har en tendens att välja formelliknande uttryck och uttryck som är vanliga i språket. Skillnaderna kan också förklaras av bristande kunskaper inom vissa områden, såsom vilken stil som används i olika texttyper och hur information organiseras i texten.
Genom att diskutera de bakomliggande orsakerna till dessa skillnader kan man också visa på områden där undervisningen skulle kunna förbättras för att svenskarnas språkanvändning ska bli mera lik infödda talares. Det framkommer också att ytterligare forskning behövs, t.ex. kring de kulturella normer som gäller vid svenska och engelskspråkiga studenters uppsatsskrivande.
Avhandlingens titel: Themes in Swedish Advanced Learners’ Written English.
Disputationen äger rum lördagen den 21 maj 2005 kl. 10.00
Opponent: Professor Geoff Thompson, Liverpool, Storbritannien
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Mia Boström Aronsson, tel. 070-2556920 (mobil), e-post mia.bostrom.aronsson@eng.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum
