Nya testmetoder ger bättre hörselhjälp
Att höra är mer än att fånga upp ljud med öronen. Hjärnans förmåga att bearbeta information har stor betydelse för förståelsen av de signaler som kommer från hörselsinnet, i synnerhet för hörselskadade och äldre. Ett kliniskt test av denna kognitiva förmåga kan förbättra den individuella bedömningen och anpassningen av hörapparater.
En serie försök med sådana test vid Linköpings universitet redovisas nu i en doktorsavhandling av Mathias Hällgren vid Institutet för handikappvetenskap.
– Avhandlingen är ytterligare en markering av det viktiga samspelet mellan tekniken och människans kognition, säger Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi.
Tekniken bakom den digitala hörapparaten utvecklades vid hans avdelning under 1990-talet. De nya forskningsresultaten ökar möjligheterna att utnyttja den avancerade tekniken fullt ut.
– Det klassiska problemet är att brukaren har överdrivna förväntningar på hörapparaten. När dessa inte infrias blir man besviken. Det är hjärnans förmåga att bearbeta de inkommande signalerna som avgör resultatet, säger Stig Arlinger.
Det traditionella hörseltestet innebär att man får lyssna till pip i olika tonhöjder och ljudstyrka och trycka på en knapp när man hör något. De test som nu utvecklats är mer realistiska och har gett möjlighet att mäta förmågor som är viktiga för talförståelse i svåra lyssningssituationer: att bortse från det man inte vill höra, fokusera på det man vill höra och tolka innehållet med hjälp av synintryck (till exempel läppläsning) och lagrade kunskaper om språk och sammanhang.
Som försökspersoner har Mathias Hällgren använt både yngre och äldre, normalhörande och hörselskadade. Resultaten ger ett starkt stöd åt tidigare observationer, bland annat att:
– den kognitiva förmågan avtar med åldern
– äldre har svårare att fokusera på det man vill höra
– bakgrundsstörningar är värre för äldre och hörselskadade, och minskar nyttan av hörapparater.
En parameter som också lyfts fram är den ansträngning och den tid som krävs för att förstå tal. En svår lyssningsuppgift kan klaras av med längre reaktionstid, men gör att nästa budskap blir svårt att hantera. En hög ansträngning leder också i längden till trötthet och utmattning.
Avhandlingen heter Hearing and cognition in speech comprehension – Methods and applications. Disputationen äger rum 22 april 2005 kl 13.00 i sal Elsa Brändström, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Arne Leijon, Kungl. tekniska högskolan, Stockholm.
Kontaktinformation
Mathias Hällgren nås på 013-222852, matha@inr.liu.se
Stig Arlinger 013-221427, stig.arlinger@inr.liu.se
