Mjölk verkar minska riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar
Annika Smedmans avhandling innehåller oväntade vetenskapliga resultat. Hon har funnit att ett högt intag av mjölkprodukter har ett samband med lägre riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Annika Smedman försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 14 april.
Vanligtvis brukar man anse att mättade fetter, som bland annat finns i mjölkprodukter, inte är hälsosamma i stora mängder. Men i Annika Smedmans studie, som ingår i den stora Ulsam-studien, av matvanorna hos en grupp 70-åriga män i Uppsala, fann hon resultat som visade på det omvända. Män som åt stora mängder mjölkprodukter hade lägre nivåer av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, samtidigt som de skyddande faktorernas nivåer var högre.
Resultaten var oväntade och ännu känner Annika Smedman inte till orsaken till dem. Kanske beror de på andra livsstilsfaktorer, att männen som dricker mycket mjölk också har en sundare livsstil, eller på något ämne som ingår i mjölkprodukter.
– Det här måste undersökas vidare. Det vi har hittat i den här studien ändrar inte dagens kostråd, som uppmanar oss att äta en begränsad mängd mättat fett och istället välja produkter med omättat fett, säger Annika Smedman.
Hon har även visat att fettsyran pentadekansyra i blodet kan användas som en markör för intag av fett från mjölkprodukter. Resultatet kan användas vid fortsatta studier av kost och hälsa.
Dessutom har Annika Smedman undersökt effekterna av konjugerad linolsyra, som finns i mjölk. Ämnet lanseras i dag som ett fetmareducerande kosttillskott, men de påstådda effekterna är huvudsakligen baserade på studier av djur och celler i provrör.
Annika Smedmans resultat tyder inte på att det finns några goda effekter av konjugerad linolsyra i de stora mängder som gavs försökspersonerna. Studien visade på en marginell minskning av kroppsfett, men ingen effekt på kroppsvikt, BMI (kroppsmasseindex), bukfetma, blodfetter, blodsocker eller insulin. Dessutom såg Annika Smedman att mått på härskning av fetter (bildning av fria radikaler) och en markör för inflammation ökade kraftigt.
– Fortsatta studier av konjugerad linolsyra behövs, men enligt dagens samlade kunskap finns det ingen medicinsk anledning att äta konjugerad linolsyra som tillskott, säger Annika Smedman.
FAKTA:
Ulsam står för Uppsala longitudinal study of adult men och inleddes 1970 med över 2 300 Uppsalamän i 50-årsåldern. Forskarna har återkommit till gruppen och undersökt männens hälsa och vanor i 35 års tid.
Kontaktinformation
Annika Smedman, tel: 018-611 76 62, mobil: 0736-49 77 47, e-post: annika.smedman@pubcare.uu.se
