Tema

EU-prisad robotteknik besparar mänskligt slitgöra

Ett nytt sätt att styra industrirobotar, som utvecklats i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola och ABB, har tilldelats första pris av Euron, ett officiellt EU-nätverk inom robotik. Med den prisbelönta tekniken kan robotar snabbt reagera på och med hög precision rätta till fel i t.ex. arbetsstycken vid serieproduktion. Därmed kan den avlasta de många människor som idag utför sådant arbete manuellt.

– Avgörande till förmån för vårt bidrag ”Open platform for skilled motions in productive robotics” var att LTH:s styrsystemlösningar på kort tid hittat vägen till ABBs produkter och till användning inom bilproduktion, förklarar Klas Nilsson, lektor i datavetenskap och en av de drivande i projektet, där även Mattias Haage från Datavetenskap samt Anders Robertsson, Tomas Olsson, Anders Blomdell och Rolf Johansson från Reglerteknik på LTH haft nyckelroller tillsammans med medarbetare från ABB Robotics i Västerås.

– För en marknadsdriven organisation som ABB är det mycket svårt att samtidigt bedriva kort- och långsiktig utveckling. Vi är därför beroende av lyckade samarbeten med universitet och forskningsinstitut och utvecklingen av kraftåterkopplad styrning av industrirobotar tillsammans med Lunds Universitet är ett paradexempel på hur industri och universitet bör samarbeta, säger Torgny Brogårdh, Company Senior Specialist vid ABB.

Tekniken skiljer sig från andra lösningar genom hög prestanda inom t.ex. snabbhet och noggrannhet, kombinerat med att den uppfyller industriella krav, t.ex. vad gäller säkerhet. Medan övriga robotar med användardefinierad avkänning kan registrera 1-10 observationer i sekunden, kan robotar med nytt styrsystem och programvara registrera 250 observationer i sekunden. Dessutom är reaktionstiden kring en tusendels sekund, medan dagens vanliga robotar behöver mer än hundra gånger så lång tid på sig för att reagera på yttre händelser eller variationer i sin omgivning.

– Behovet av industrirobotar som kan hantera yttre förändringar är enormt. Bara inom gjuteriindustrin arbetar 300.000 människor runt om i världen med att ta bort s k gjutgodsskägg, d v s spill utanför formen som måste tas bort på varje arbetsstycke. Eftersom inget spill är identiskt, måste idag borttagningen göras manuellt, vilket leder till sjukvårdskostnader på 150 M Euro per år bara i Europa till följd av slitsamt, monotont och ibland farligt arbete, berättar Anders Robertsson.

Att skruva i en glödlampa är ett annat exempel på en förmåga som människor men inte robotar behärskar. Människan känner intuitivt när det är dags att sluta. En robot, däremot, slutar vanligtvis när den är programmerad att sluta. Men hjälp av den nya tekniken skulle roboten tillräckligt snabbt kunna känna av och reagera på yttre tryck och därför kunna utföra liknande moment som är vanliga vid t.ex. montering men som hittills varit svåra att automatisera.

Priset ”Euron Technology Transfer Award” går till framstående innovationer i robotteknik och automation som utvecklats i samarbete mellan akademi och industri. Det delades ut av Euron, European Robotics Network, ett officiellt EU-nätverk inom robotik för universitet och företag som forskar i ämnet, samt European Robotics Association.

Den tekniska lösningen har sin upprinnelse i EU-projektet Autofett där LTH och ABB var två av nio partners. Projektdeltagarna hade i uppdrag att ta fram en prototyp för bortrensning av gjutgodsskägg. De systemtekniska lösningar som utvecklades vid LTH för projektets räkning anpassades sedan för användning i ABB. Flera andra företag har visat intresse för den nya tekniken. Vidareutvecklingen av Autofetts prototyp till produkt drivs idag av ABB.

Kontaktinformation
För mer information, besök www.robot.lth.se eller www.euron.org/industrial/techaward eller kontakta Anders Robertsson, forskarassistent i reglerteknik, Anders.Robertsson@control.lth.se eller Klas Nilsson, lektor i datavetenskap på LTH, 046-222 43 04, 0705-365015, klas@cs.lth.se

EU-prisad robotteknik besparar mänskligt slitgöra

 lästid ~ 2 min