Testmetoder för att förstå hur vi rör oss

Klinisk forskning har visat att långvariga muskelsmärtor har samband med både den motoriska kontrollen av armarna och den s.k. proprioceptionen (kroppskänslan), dvs. förmågan att utan synens medverkan känna av armarnas och benens läge och rörelser. Under de senaste årtiondena har en rad metoder utvecklats för att mäta proprioceptionen. Nyare forskning har dock visat att den bör delas upp i två komponenter: dels känslan av position, dels känslan av rörelse. Testmetoderna utvecklades innan den kunskapen blev känd och skiljer därför inte klart mellan de båda delarna av proprioceptionen. Det är t.ex. oklart om ett s.k. “lägeskänsla-test” mäter just lägeskänslan. Dessa kunskapsbrister hämmar både utvecklingen och tolkningen av kliniska testmetoder på området.

Två av delstudierna i avhandlingen tar sikte på det här problemet genom att jämföra och analysera resultaten från olika proprioceptionstest. Det framgick då att testen för lägeskänsla i verkligheten mätte både denna och rörelsekänslan. Vilken av de båda komponenter som mättes berodde på rörelsens omfång och på uppgiftens utformning. Det visade sig att en del mycket använda “lägeskänsla-test” i själva verket mätte rörelsekänslan. De här fynden är viktiga för tolkningen av testresultat inom tillämpad och klinisk forskning. De underlättar valet av testmetoder och möjligheten att dra riktiga slutsatser av resultaten.

Målinriktade rörelser är typiska i vardagliga göromål och i arbetslivet, t.ex. vid monteringsarbete. Det är även känt att för lite variation vid sådant arbete kan ge upphov till långvariga muskelsmärtor. För forskning kring dessa risker är det därför viktigt att kunna mäta rörelsevariation på ett bra sätt. I två delstudier i avhandlingen studerades hur målinriktade rörelser med båda armarna kontrolleras med hjälp av en metod som kan dela upp rörelsevariationen i två komponenter; en som är avgörande för prestationen och en som inte påverkar den. Resultaten är viktiga för bl.a. klinisk forskning kring muskelsmärtor och för ergonomisk forskning om monotona och repetitiva arbetsmoment.

Dmitry Domkin finns vid Belastningsskadecentrum i Umeå, Högskolan i Gävle, och nås på tel. 090-10 60 08, e-post: dmitry.domkin@hig.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Idrottsmedicin, Umeå universitet, och har titeln “Perception and control of upper limb movement: Insights gained by analysis of sensory and motor variability”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Stora salen, Arbetslivsinstitutet i Umeå.
Fakultetsopponent är Ass. Professor John Jeka, Dept. of Kinesiology, University of Maryland, USA.