Tema

Pedagogiska samtal viktiga för att förända klinisk praktik

Att samtala i grupp tillsammans med andra läkare och experter på området resulterade i att det läkemedel som enligt vetenskapliga rön ger bäst resultat förskrevs och att patienternas värden förbättrades. Enbart skriftlig information till läkarna gav ingen effekt. Det visar en färsk avhandling från Karolinska Institutet.

Att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis är viktigt för att patienterna ska få så god vård som möjligt. Läkares beslut påverkas av många faktorer, exempelvis patientens vilja att få ett visst läkemedel, läkemedelsföretagen marknadsföring och läkarens egen kunskap om nya rön. Att samtala i grupp tillsammans med andra läkare och experter på området är en effektiv pedagogisk metod för att förbättra kliniska rutiner. Det visar resultaten från en ny avhandling från Karolinska Institutet. Studien genomfördes på 255 patienter med kranskärlssjukdom och deras behandlade läkare; 54 distriktsläkare och 19 specialistläkare. Hälften av distriktsläkarna fick delta i så kallade Caseseminarier, där exempel på behandlingssituationer vid kranskärlssjukdom diskuterades, resten fick enbart en föreläsning och skriftlig information.

– Patienterna till de läkare som deltog i Caseseminarier fick sänkta blodfettsnivåer och åt mer av de läkemedel som rekommenderas enligt vetenskaplig dokumentation. De patienter vars läkare enbart fått föreläsning och skriftlig information om samma sak hade däremot inte sänkt sina blodfettsnivåer. Det visar att gruppsamtal är ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel för att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis, säger Anna Kiessling, nydisputerad vid Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus.

Hon har också visat att metoden är kostnadseffektiv.

– Den låga kostnaden i kombination med den goda effekten borde stimulera till användning av metoden vid kvalitetsförbättring av vården även vid andra stora folksjukdomar, säger Anna Kiessling.

Avhandlingen innehåller även studier som visar att patientens egen upplevelse av sin kognitiva förmåga, det vill säga exempelvis förmåga att minnas, lösa problem och vänja sig vid en ny miljö, har betydelse för hur snabbt man återhämtar sig efter kranskärlssjukdom och om man återgår till arbetet efter sjukdomen.

– Att upplevd mental förmåga påverkar livskvaliteten vid kranskärlssjukdom är tidigare endast sparsamt beskrivet. Vi ska nu göra fler studier för att undersöka betydelsen och förklaringen till dessa fynd, säger Anna Kiessling.

Avhandling:
Quality of care and quality of life in coronary artery disease

Författare:
Anna Kiessling, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus. Tel: 08-6555935, e-post: anna.kiessling@ds.se

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-205-5/

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Pedagogiska samtal viktiga för att förända klinisk praktik

 lästid ~ 2 min
Modal Data vr-modal.php: WP_REST_Response Object ( [links:protected] => Array ( ) [matched_route:protected] => [matched_handler:protected] => [data] => Array ( [0] => Array ( [vrm_title] => Psst... missa inga nyheter om forskning [vrm_content] => Med nyhetsbrev från forskning.se tre gånger i veckan missar du inga nyheter om forskning från Sveriges universitet och högskolor. Välkommen att prenumerera du också! [vrm_button_title] => Jag vill prenumerera [vrm_button_url] => https://www.forskning.se/nyhetsbrev/ ) ) [headers] => Array ( ) [status] => 200 ) Data is available, render the app here