Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 mars 2005

Sjöbakterierna föga kräsna

Äter fiskar träd? Det gör de – åtminstone i den meningen att födoämneskedjan i en sjö också har externa källor. Den är inte det slutna kretslopp som ekologerna tidigare föreställde sig. Sjöns bakterier – som betas av djurplankton vilka i sin tur är föda åt fiskarna – kan tillgodogöra sig kol både från dött organiskt material från omgivningen såväl som från själva sjön. Dessa externa kolkällor är viktiga både i bruna skogssjöar och i klara sjöar som är fattiga på näring från omgivningen. Det visar ny forskning från Lunds universitet.

I dagarna disputerar limnologen Emma Kritzberg på en avhandling om ketsloppet av kol i sjöarna. Hon fokuserar på bakteriernas roll. Dessa bryter ner organiskt material från fiskar, djurplankton och växtplankton men också sådant material som rinner ner i sjöarna från omgivningen. Den bruna färgen i vissa skogssjöar beror just på organiskt material från omgivningen som inte brutits ner på land och till slut hamnat i vattnet.
– Jag hade förväntat mig att bakterieproduktionen i vissa sjöar inte alls skulle vara baserad på externt kol medan detta kol i andra sjöar skulle vara den dominerande näringskällan för bakterierna, summerar Emma Kritzberg. Och det var riktigt att det fanns sådana variationer. Men skillnaderna mellan olika typer av sjöar var ändå inte så stora. Även i näringsrika sjöar med mycket växtplankton var nästan hälften av bakterieproduktionen baserad på kol från externa källor
Emma Kritzberg har också funnit att bakterierna föredrar sjöns interna organiska kol. Det organiska kol som produceras av växtplankton består av mindre molekyler och tas därför lättare upp av bakterierna. Det används också mera effektivt – en större del nyttjas för att producera ny biomassa. Externt kol är av sämre kvalitet, består av större molekyler som är svårare för bakterierna att tillgodogöra sig. Men samtidigt är tillförseln av kol utifrån relativt stor i förhållande till det som produceras internt. Tillgången är med andra ord god.
– Och den kan bli ännu större i framtiden. Växthuseffekten kan leda till att mer kol läcker ut i sjöarna därför att temperatur och nederbörd ökar. Men hur det kan påverka sjöarnas näringskedjor är svårt att sia om, avslutar Emma Kritzberg.

Kontaktinformation
Emma Kritzberg nås på tel 046-222 40 80 eller Emma.Kritzberg@limnol.lu.se. Hon disputerar fredagen 18 mars. Hennes avhandling heter Allochthonous and autochthonous carbon sources of lake bacterioplankton.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera