Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 februari 2005

Uppfyller dagens tunnlar säkerhetskraven i 100 år?

I dag byggs bergtunnlar på fler ställen än någonsin.Botniabanan, Södra länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg är bara några exempel på stora aktuella objekt.När bergtunnlar för väg- och järnvägstrafik eller vattenkraftverk byggs, används sprutbetong för att förstärka och säkra berget mot nedfall av stenar och block. I dagens regelverk ställs krav på över 100 års livslängd för tunnlarna – detta eftersom säkerheten för människor och maskiner inte får äventyras. Men håller tunnlarna verkligen måttet i 100 år?

Den sprutbetongteknik som används i dag går ut på att man med hjälp av luft ”skjuter” fast betongen på underlaget, exempelvis en bergvägg. Numera har korta stålfibrer, 30-50 millimeter långa, som blandas in i betongen före sprutning ersatt de traditionella armeringsjärnen, något som gör förstärkningsarbetet både billigare och snabbare.
I dagens regelverk ställs krav på över 100 års livslängd, detta eftersom säkerheten för människor och maskiner inte får äventyras.

Sprutbetong i allmänhet, tillverkad av kunniga hantverkare, har hög kvalitet och bra beständighet.

– Under en period har det varit oklart om man verkligen kan klara så lång livslängd för fiberarmerad sprutbetong. Fibrerna är bara en halv millimeter i diameter och skulle kunna korrodera av snabbt, vilket borde ge problem med bärförmågan på sprutbetongen, säger Erik Nordström, industridoktorand vid Luleå tekniska universitet som disputerar med doktorsavhandlingen Durability of sprayed concrete – Steel fibre corrosion in cracks den 18 februari.

I doktorsavhandlingen ger Erik Nordström bland annat svar på i vilka miljöer det finns risk för korrosion och hur den kan påverka bärförmågan hos sprutbetongen.

– Resultaten och metoderna i min avhandling kan användas för att bedöma risken för problem i framtiden, om man hittar sprickor i den fiberarmerade sprutbetongen. De kan också användas för att bedöma vilka åtgärder som kan vidtas redan i förväg, vid nyproduktion i så kallat elaka miljöer.

– Generellt sett är dagens tunnlar mycket säkra. Resultaten hittills pekar mot att problemen främst verkar uppstå för konstruktioner i miljöer med mycket hård exponering för vägsalt.

Erik Nordström är född 1967, han växte upp i Luleå men är i dag bosatt i Gävle. Han tog sin civilingenjörsexamen som väg- och vattenbyggare vid Luleå tekniska universitet 1993 och anställdes därefter som forskare vid Vattenfall Utveckling i Älvkarleby.

Doktorandstudierna, som genomförts på deltid, påbörjades 1997, i dag arbetar Erik Nordström som specialist inom betongområdet vid Vattenfall Vattenkraft.

Vid sidan om doktorandstudierna har Erik varit pappaledig, byggt om och renoverat huset samt studerat socialpsykologi vid Uppsala universitet.

Efter disputationen hoppas Erik Nordström på att få mer tid över till att renovera färdigt huset – och till att ta tag i nya spännande projekt.

Kontaktinformation
Upplysningar: Erik Nordström, tel. 026-837 44, erik.nordstrom@vattenfall.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

För eventuell pressbild, kontakta Lena Edenbrink.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera