Bettskena kan rädda liv vid hjärtsvikt

– Det är första gången effekten av bettskena undersöks på den här typen av patienter. De som använde skenan hade klart högre överlevnad än andra. Bettskenan är ett viktigt tillskott i behandlingen av dessa svårt sjuka patienter, säger tandläkaren Mahmoud Eskafi.

Hälften av alla som får diagnosen hjärtsvikt dör inom fem år. Lider de samtidigt av nattliga andningsuppehåll, eller sömnapné, är prognosen än sämre. Och det gör cirka hälften av patienterna. Idag är standardbehandling för denna grupp av patienter CPAP, en elektrisk apparat som via en mask över näsan blåser in luft i andningsvägarna.

– CPAP är bevisat effektiv, men apparaten är dyr och lite krånglig att använda. Runt 40 procent av patienterna slutar. Med tanke på den höga dödligheten vid hjärtsvikt och andningsuppehåll är det därför angeläget att hitta fler alternativ, säger Mahmoud Eskafi.

För att göra det undersökte han och hans kollegor vid avdelningen för bettfysiologi, tillsammans med hjärtläkare vid Universitetssjukhuset Mas, effekten av en särskild bettskena. Den fixerar underkäken i ett framskjutet läge mot överkäken, och används allt oftare av patienter med andningsuppehåll, eller sömnapné. Dock inte av dem som samtidigt lider av hjärtsvikt, eftersom ingen hittills undersökt hur den fungerar på dem.

Eskafis avhandling, som bygger på studier av 25 patienter med hjärtsvikt och sömnapné, visar att skenan minskar andningsuppehållen och avlastar hjärtmuskulaturen.

– Vi jämförde situationen före och sex månader efter behandlingen hos enskilda patienter. Röntgenundersökningar visar att skenan skapar fria andningsvägar. Det tycks leda till gynnsammare tryckförhållande i bröstkorgen, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa ut blod i kroppen.

Forskarna tittade också på överlevnaden i ett längre perspektiv. Den var 56 procent fem år efter det att patienterna fått skenan, eller ca. åtta år från det att de fått diagnosen hjärtsvikt. Det är bättre än förväntat. Dödligheten var också signifikant lägre bland dem som kunde använda skenan än övriga.

– Man ska komma ihåg att studierna var små och att vi saknade en kontrollgrupp. Därför måste resultaten tolkas försiktigt och det behövs fler och större studier innan man kan säga något säkert om effekten. Men resultaten är intressanta och visar att bettskenan kan förlänga livet, säger Mahmoud Eskafi.

Problem för äldre
Ett problem är också att skenan inte fungerar på alla patienter, exempelvis om tandstatus är för dåligt. Ett år efter studiens start användes den av 14 av de ursprungligen 25 patienterna. Några fick frakturer på tandbroar, andra fick rådet att sluta av sin tandläkare och ytterligare någon hade svårt att somna med den.

– Det är egentligen inte så överraskande. Det rör sig om äldre patienter, i genomsnitt 68 år, som ofta har dåligt tandstatus. Men med den tandvård vi har i Sverige kommer nog fler att kunna använda den i framtiden, som alternativ till eller ihop med CPAP. Dessutom är skenan billigare än CPAP och enklare att ta med sig ut på resor exempelvis, säger Mahmoud Eskafi.