Östjudar diskriminerades av Sverige
Den svenska regeringen diskriminerade invandrande östjudar vid decennierna kring förra sekelskiftet. Det visar Carl Henrik Carlsson, doktorand vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, i sin avhandling som läggs fram den 10 december.
Carl Henrik Carlsson har studerat vilka invandrare som fick svenskt medborgarskap mellan 1860 och 1920. Över 11 000 medborgarskapsansökningar har undersökts, samt drygt 3 000 ansökningar kopplade till utlänningars rätt att idka näringsverksamhet.
Det var visserligen fri invandring till Sverige under större delen av undersökningsperioden, men långt ifrån alla invandrare blev svenska medborgare. Vid denna tid var det av stor vikt att ha svenskt medborgarskap för den enskilde och hans familj.
Att många etniska minoriteter i Sverige var föremål för negativa attityder är sedan tidigare känt. Inte minst har antisemitismen betonats, men det har antagits att denna inte slog igenom i konkret handling. Avhandlingen visar dock att östjudar, det vill säga judar från det tsarryska imperiet, var starkt diskriminerade vid medborgarskapsansökningar. Däremot diskriminerades inte exempelvis västjudar, katoliker, italienare eller slaver.
Bara 46 procent av östjudarnas medborgarskapsansökningar bifölls mot nästan 90 procent av andra kategoriers, en skillnad som ökar efter borträkning av de ansökningar som avslagits på grund av att formella krav ej var uppfyllda. Vid de flesta avslagen på östjudars ansökningar fanns inget negativt anfört mot dem som individer.
Avhandlingen visar också att regeringen, som var beslutande, var betydligt mer restriktiv än de regionala och lokala remissinstanserna. Detta förklarar Carlsson med begreppet “byråkratisk distans.” En lokal ämbetsman kunde betrakta en sökande som den individ han var och lovorda hans nytta för lokalsamhället, medan man på central nivå såg honom som en stigmatiserad “östjude.”
Carlsson analyserar också förändringar över tid och drar slutsatsen att dessa i stor utsträckning är relaterade till de ekonomiska konjunkturerna. Bland andra frågor som analyseras är synen på gårdfarihandel, Stockholms mosaiska församlings roll vid ansökningar från judar bosatta i huvudstaden samt svårigheterna för många östjudar som fått sina ansökningar beviljade att bevisa att de upphört att vara ryska undersåtar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carl Henrik Carlsson på tel 018-471 15 43, mobilnr 070-555 57 22 eller e-post Carl-Henrik.Carlsson@hist.uu.se
