Giftfria avloppssystem -en utmaning för va-sektorn
I dag existerar cirka 30.000 ämnen i våra avloppssystem.I allmänhet vet man dock väldigt lite om de flesta av de här ämnenas egenskaper och om hur de används, men man kan konstatera att avloppssystemens funktion medför en koncentration och transport av samhällets ämnesflöden till omgivande miljö.Vissa av dem har konstaterad negativ påverkan på människa och miljö.
I doktorsavhandlingen Hazardous substances in wastewater management analyserar Helena Palmquist – som disputerar vid Luleå tekniska universitet den 10 december – flödet av kemiska substanser i samhället och dess gränssnitt till avloppssystemen.
De kemiska ämnena hamnar i avloppet genom vår konsumtion av varor och produkter, vittring från byggmaterial och intrastruktur, trafiken, industriella processer och via nedfall av luftburna föroreningar.
Hur man ska hantera dessa problem är en verklig utmaning för va-sektorn, särskilt med hänsyn till det nationella miljömålet – “en giftfri miljö inom en generation”.
Hushållen bidrar med en betydande mängd farliga metallet och organiska ämnen till avloppsvattnet. För att spåra källor gjordes mätningar på källseparerat spillvatten i hushåll – gråvatten (avloppsvatten utan toalettdelen), urin och fekalier. Ett 20-tal tungmetaller som kadmium, koppar och antimon samt ett 80-tal organiska ämnen som bromerade flamskyddsmedel, tennorganiska ämnen och ftalater (mjukgörare i plast) ingick i undersökningen. Mätningarna visade att ungefär lika mycket metaller hamnade i hushållens gråvatten som i toalettavloppen med undantag för urin som hade betydligt lägre metallhalter.
Som förslag på hur man systematiskt kan hantera flöden av farliga ämnen i avloppssystem introducerades begreppet barriärer – en tankemetafor som syftar till olika metoder och strategier för att förhindra dessa flöden av farliga ämnen.
En övergripande slutsats i avhandlingen är att flödet av farliga ämnen i våra avloppssystem är ett komplext problen, inte bara för va-sektorn utan för samhället i stort.
Dessutom är det ett problem som kommer att kräva många olika typer av åtgärder för att vända trenden mot en uthållig utveckling.
Helena Palmquist är född i Norrtälje och tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet 1999.
Upplysningar: Helena Palmquist, tel. 0920-49 14 52, helena.palmquist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
