Finns det plats för traditionell kunskap i ett modernt samhälle?
Trots stora ansträngningar på internationell, nationell, och lokal nivå att utöka och förbättra möjligheterna för kvinnor att få ett säkert och riskfritt omhändertagande vid graviditet och förlossning har man inte lyckats sänka mödradödligheten i världen. Majoriteten födande kvinnor i världen idag förlitar sig på den förlossningskunskap som traditionella lekmannabarnmorskor, kvinnliga släktingar eller de själva, har.
I Etiopien betyder det att drygt 2 miljoner barn varje år föds i händerna på någon som inte har någon eller mycket liten utbildning. Den kunskap, praxis och förklaringsmodeller som de traditionella barnmorskorna har spelar därför en stor roll i hur den gravida och födande kvinnan omhändertas och vilka resultat det får på hennes hälsa och överlevnad. En förutsättning för att kunna förbättra situationen för den födande kvinnan i världen är att tydliggöra denna kunskap, förstå de föreställningar som ligger bakom samt att respektera den roll som den traditionella barnmorskan spelar i förlossningsvården.
Avhandlingen omfattar en etnografisk studie av en grupp traditionella barnmorskor (TBA) i ett stadsområde i Etiopien. Syftet med studien är tredelat; att beskriva TBAernas roll, funktion, kunskap och praxis i Addis Ababa; att beskriva hur kunskap överförs, konstitueras och etableras i denna grupp; att identifiera det informella hälsosystem som utgör deras verksamhetsområde i ett från landsbygd till stad transitionellt samhälle och hur förändring inom detta system sker. Orsaken till att studien genomfördes i ett stadsområde är dels att det är intressant att se hur tillgänglighet till modern mödra- och förlossningsvård påverkar TBAernas kunskap och praxis men också hur det påverkar deras inställning till den moderna förlossningsvården och hur det påverkar kvinnors val av vård.
Datainsamling har skett under en 10 månader lång fältstudie i Addis Ababa, genom etnografiska intervjuer, observationer och fokus grupper med olika informantgrupper. Huvudgruppen har varit 12 TBAer med ingen eller endast en månads utbildning. I tillägg till denna grupp har utbildade TBAer, unga mödrar och mormödrar intervjuats enskilt eller i fokusgrupper. Observationerna har skett i TBAernas vardagssituation, i utbildningssituationer och på förlossningsklinik.
Resultatet visar att födandet i de traditionella barnmorskornas perspektiv är en social och inte en medicinsk händelse. Detta gör att deras kunskap och praxis i hög grad är influerad av generella kulturella och religiösa normer och strukturer. De traditionella barnmorskorna och den moderna förlossningsvården kan sägas stå för två parallella och konkurrerande kunskapssystem. Dessa vävs samman i den utsträckning som TBAerna använder sig av dem. Ur detta perspektiv kunde tre grupper av traditionella barnmorskor urskiljas; ’Den traditionella som försöker motstå det moderna’, ’Den traditionella på väg mot det moderna’, ’Den moderna som försöker motstå det traditionella’. Studien visar också att förändring av TBAernas kunskap och praxis sker genom en anpassning till förhållanden som ändras p.g.a. yttre betingelser såsom, den moderna medicinens kunskapsföreträde, en ökande spridning av HIV/AIDS, introduktion av nyutbildade s.k. ’tränade traditionella barnmorskor; men också i olika typer av lärandessituationer när det finns en relation och tillit till den person som lär ut.
En av slutsatserna i studien som utvecklas i ett utvecklingsperspektiv där svensk barnmorsketradition och dess professionalisering jämförs med den situation TBAerna befinner sig idag i Etiopien, är att medikaliseringen och förvetenskapligandet av den kunskap som varit kvinnors vardagskunskap inte bara förändrar synen på födandet men berövar kvinnorna inflytande och makt och marginaliserar dem ytterligare. Den utbildning av TBAer som skall bedrivas och behöver bedrivas måste utgå ifrån vad TBAerna kan och vill veta snarare än vad den moderna medicinen vill ta bort och lära ut. Barnmorskeutbildningen i Etiopien måste också i mycket högre grad ta hänsyn till den kunskap om traditionella normer och praxis kring omvårdnad och omhändertagande vid födandet som TBAerna besitter.
Författare: Anneka Knutsson
Institutionen för vårdpedagogik, Göteborgs universitet
anneka.knutsson@fhs.gu.se
Handledare: Ewa Pilhammar Andersson ewa.pilhammar@fhs.gu.se
Avhandlingens titel: “To the best of your knowledge and for the good of your neighbor”. A study
of traditional birth attendants in Addis Ababa Ethiopia.
Disputationen: 17:e december 2004 kl.13.00 på Institutionen för vårdpedagogik,
Hälsovetarbacken Hus 2.
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
