Ungdomsarbetslöshet har långvariga effekter
Ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de kommande tio åren. Under åtminstone fem år är en del av den förhöjda arbetslöshetsrisken en direkt effekt av att personen var arbetslös som tonåring. Detta visas i den nyutgivna IFAU-rapporten "Har ungdomsarbetslöshet långvariga effekter?"
De ungdomar som slutade gymnasiet i början av 1990-talet och därefter blev arbetslösa hade betydligt större sannolikhet att vara arbetslösa under de följande tio åren än de ungdomar som inte blev arbetslösa på en gång. I rapporten visas att under de första fem åren berodde en del av skillnaden mellan grupperna på den inledande arbetslöshetsperioden. Tidigt upplevd arbetslöshet tycks alltså i sig leda till en ökad arbetslöshetsrisk under de följande fem åren. Denna effekt verkar vara lika stor för män och kvinnor, och lika stor för personer med och utan invandrarbakgrund.
Ungdomsåtgärder i Sverige
Arbetslösa ungdomar hittar i allmänhet arbete efter betydligt kortare tid än andra arbetslösa. Trots detta, och tidigare nedslående resultat för ungdomsprogram, har Sverige i likhet med många andra länder speciella arbetsmarknadsprogram riktade till ungdomar. En anledning till detta kan vara oron för att arbetslöshet kan ha en negativ inverkan under de drabbades framtida arbetsliv, något som kan vara speciellt allvarligt för ungdomar eftersom de har hela sitt arbetsliv framför sig. Hittills har det dock inte funnits några studier av ungdomsarbetslöshetens långsiktiga effekter.
Metod
Denna studie försöker urskilja om det faktum att de som är arbetslösa efter gymnasiet också fortsätter att vara detta är en effekt av den tidiga arbetslösheten eller om det beror på att olika individer har olika egenskaper som påverkar risken för arbetslöshet. Detta görs genom en jämförelse inom syskonpar där det ena syskonet hamnade i arbetslöshet och det andra inte. Dessutom kontrollerar de statistiska modellerna för faktorer som skillnader i utbildningsinriktning, betyg och arbetslivserfarenhet under skolåren.
De data som används i studien innehåller uppgifter om alla 18 och 19-åringar som gick ut praktiska eller tvååriga gymnasielinjer mellan 1991 och 1994.
Rapport 2004:13 är skriven av Oskar Nordström Skans, IFAU. Studien finns även som Working paper 2004:14.
Kontaktinformation
Oskar Nordström Skans, tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordström_skans@ifau.uu.se
