Vad handlade Kunskapslyftet om?Intentioner och drivkrafter för förändring
Under de senaste åren har den kommunala vuxenutbildningen varit utsatt för ett starkt tryck att förändras. I den nya vuxenutbildningen är idealet att flera utbildningsanordnare och aktörer erbjuder kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. De ska samverka för att med individens bästa för ögonen hitta individuella lösningar för vuxenstudier. I detta nya system förändras kommunens roll: Från att enbart vara utförare av vuxenutbildning förvandlas kommunen till en "mäklare" som samordnar och koordinerar olika verksamheter och aktörer.
I en ny doktorsavhandling med titeln Vuxenutbildning i omvandling – Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse, studerar Karin Lumsden Wass den omvandlingsprocess som många kommuner har genomgått under de senaste åren. Utgångspunkten för studien är den omfattande satsningen på Kunskapslyftet som genomfördes under åren 1997-2002. Tanken var att motverka den höga arbetslösheten, men den stora utbildningssatsningen hade dessutom klart uttalade intentioner att förändra och utveckla den kommunala vuxenutbildningen. Efter satsningens slut skulle den ersättas av ett nytt vuxenutbildningssystem. Ambitionen var att utvecklingen skulle ske lokalt i kommunerna.
Men vad innebar den förnyade vuxenutbildning som Kunskapslyftet skulle leda fram till?
Det lokala förändringsarbetet speglas i avhandlingen genom 38 kommuner vilka studerades under de första åren med Kunskapslyftet. Studien visar att de kommunala beslutsfattarna var angelägna om att förändra vuxenutbildningens form och struktur. Det fanns en påtaglig vilja att göra utbildningen än mer attraktiv för vuxna men också för den lokala arbetsmarknaden. I kommunerna arbetades hårt med att rekrytera och vägleda individer och på att utveckla mer flexibla former för studier.
I avhandlingen analyseras hur intentioner om förändring skrivs fram i olika texter om Kunskapslyftet och hur det formuleras i intervjuer med nationella beslutsfattare. Studien visar att förändringen till stora delar drivs fram genom det sätt varpå den “gamla” och den “nya” vuxenutbildningen presenteras och kontrasteras mot varandra. Ett förändrat språkbruk blir en drivkraft för att påbörja och genomföra ett förändringsarbete i kommunerna. Den språkliga förändringen karaktäriseras av beskrivningar av den lokala styrningen, betoningen av marknadsprinciper när man arrangerar utbildning, samverkan mellan aktörer, strävan efter individualisering samt av övergripande diskussioner om lärande. Den “önskvärda förändringen” sker indirekt genom olika verktyg som inbjudningsbrev, ansökningsformulär, ett särskilt inrättat styrningsorgan och sist men inte minst genom villkorad ekonomisk ersättning.
Författare: Karin Lumsden Wass, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Tel 031-773 24 22. E-post: karin.wass@ped.gu.se
Titel: Vuxenutbildning i omvandling. Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse.
Handledare: Professor Per-Olof Thång, Tel. 031-773 22 39, e-post per-olof.thang@ped.gu.se
Docent Dennis Beach, e-post dennis.beach@ped.gu.se
Univ lektor Lars-Erik Olsson,
e-post lars-erik.olsson@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 3 december 2004 kl 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal.
Opponent: Professor Lisbeth Lundahl, BUSV, Umeå Universitet
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
