Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 november 2004

Umeå-forskare möjliggör nya behandlingar av skrumplever

Den gen som förhindrar att bindväv bildas i levern och i förlängningen att skrumplever utvecklas har identifierats av Leif Carlssons forskargrupp vid Umeå universitet. Resultaten är överförbara till människan och möjliggör nya terapier mot sjukdomen.

Livercirrhos eller skrumplever är ett stort världshälsoproblem och de vanligaste orsakerna till denna sjukdom är alkoholmissbruk, hepatit och vissa autoimmuna sjukdomar. Även om man har stor kunskap om orsakerna till skrumplever och vilka celltyper i levern som bidrar till sjukdomsprocessen, så vet man väldigt lite om de molekylära mekanismerna som styr sjukdomsutvecklingen. Detta innebär att sjukdomen hittills varit mycket svårbehandlad.

Ett genombrott i forskningen på de molekylära mekanismerna som styr sjukdomsförloppet har gjorts av en forskargrupp ledd av docent Leif Carlsson vid Umeå Center för Molekylär Medicin. Rönen publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS. Forskargruppen har tidigare i år identifierat en gen kallad Lhx2 som är aktiv i den celltyp i levern som anses sätta igång sjukdomsförloppet, oavsett orsaken. Nu har man studerat i detalj hur levern utvecklas i musfoster som saknar Lhx2. Dessa foster utvecklade snabbt alla typiska tecken på förstadiet till skrumplever, så kallad leverfibros. Lhx2 hämmade också det typiska förlopp som orsakar leverfibros i ett humant cellsystem, vilket direkt visar relevansen för sjukdomen i människa. Lhx2 hämmar/förebygger alltså utvecklingen av skrumplever. Denna upptäckt betyder att terapier mot skrumplever kan inriktas mot att inducera eller bibehålla uttrycket av Lhx2 genen, i stället för som förut anta att man måste blockera uttrycket av vissa gener.

För mer information, kontakta docent Leif Carlsson, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), på telefon 090-785 44 36 eller e-post leif.carlsson@ucmm.umu.se.

Hela artikeln i PNAS finns att läsa här: http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0404678101v1
Klicka på ”Full Text (PDF)” i högermarginalen för att ladda hem hela artikeln i pdf-format.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera