Att leva som kurd och invandrare i Sverige: diasporiska erfarenheter

Den etniska diskriminering som Kurderna upplever i Sverige handlar i första hand inte om att de är kurder utan om att de inte är svenskar eller västerlänningar. De finner ett hem i den kurdiska gemenskapen när de känner sig utestängda från det svenska samhället. I denna process mobiliserar de sina livserfarenheter, identiteter, historier ock kulturella traditioner som resurser för att överleva utanförskapet och främlingskapet. Dessa resurser mobiliseras för att skapa alternativa hem och gemenskaper inom ramen för de möjligheter som samhället erbjuder. “Hemland” blir i denna process väldigt central. I den bemärkelsen hemland kan vara en symbol för tillhörighet, trygghet och gemenskap och inte enbart något territoriellt.

Denna avhandling gör en sociologisk analys av exil och ofrivillig migration och behandlar frågor om ursprung, hemland och nationell tillhörighet i en kontext där: a) “rötter” och ursprung inte längre är enbart personliga frågor utan har blivit alltmer politiska kategorier; 2) migration och folkförflyttningar sker i en allt större omfattning och över större distanser; 3) nationella tillhörigheter, nationaliteter och ursprung är rangordnade i en global hierarki av makt och dominans och påverkar vardagslivet. Frågan är hur denna situation påverkar sociala relationer och hur migranter och flyktingar upplever sin situation samt hur de förhåller sig till den? Tjugo-två kurdiska kvinnor och män huvudsakligen bosatta i Göteborg har intervjuats och deras upplevelser, erfarenheter och kunskap utgör empiriska basen för denna studie. Avhandlingen fokuserar inte bara på individernas erfarenheter av hur de har blivit bemötta, utan också på deras strategier för att dels bemöta och hantera situationen och dels för att överleva exilen, utanförskapet och stigmatiseringen. Dessa individuella motiv, behov och strategier diskuteras i relation till de sociala och politiska kontexter och diskurser som omger dem.

Kännetecknande för dessa processer är deras komplexitet, mångtydighet och ambivalens, vilket författaren försöker lyfta fram, i synnerhet genom att fördjupa sig i genusfrågor inom det kurdiska exilsamhället. Kvinnors och mäns erfarenheter av dessa processer, deras relation till Sverige och till kurdiska exilsamhället har jämförts. Studien visar att både kvinnor och män känner sig utestängda och alienerade i det svenska samhället och hittar därmed ett hem i den kurdiska gemenskapen. Kvinnorna visar, jämfört med männen, mer ambivalens i sina relationer till det kurdiska exilsamhället och utmanar ständigt dess gränser. Kvinnor som kollektiv blir betraktade av det svenska samhället som offer, medan männen som kollektiv betraktas som deras förtryckare. I egenskap av att vara kvinnor gynnas de kurdiska kvinnorna av samhället medan männen känner sig mer utsatta för diskriminering och rasism. Detta gör kurdiska kvinnor mer positiva och mer öppna gentemot samhället än de kurdiska männen. Studien bekräftar att kurdisk nationalism har blivit starkare och mer utbredd inom kurdisk diaspora. Vidare argumenterar den för att kurdisk nationalism definierar sig inte i relation till Sverige utan att den snarare mobiliseras som en resurs för att motstå den påtvingade invandraridentiteten och för att överleva utanförskapet och stigmatiseringen som den innebär.

Avhandlingens titel: Spaces of Diasporas, Kurdish identities, experiences of otherness and politics of belonging
Avhandlingsförfattare:Minoo Alinia , tel. 031-250954(bost.), 031-773 4832(arb.)
e-post:.minoo.alinia@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Östen Wahlbeck, Åbo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 september 2004 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940