Jordbävningar kan förutsägas visar forskare vid Stockholms universitet
Varje år dör flera tusen människor på grund av jordbävningar eller ytliga skalv. Att kunna förutsäga jordbävningar har länge varit föremål för forskning. Nu har forskare vid Stockholms universitet tagit ett steg framåt i sökandet efter en metod för att förutsäga jordbävningar.
Det är en grupp vid Institutionen för geologi och geokemi under ledning av professor Alasdair Skelton och hans doktorand Lillemor Claesson. Deras resultat publicerades nyligen i tidskriften Geology, vol. 32. Metoden innebär att man mäter innehållet i vissa metaller i vatten under marken som ändrar sig före och efter en jordbävning.
Jordbävningar är ett hot mot områden där kontinentalsocklar möts, t.ex. Japan, Turkiet och Kalifornien och där det är svårt att förutsäga jordbävningar. Forskarna från universitetet har nu utvecklat en metod genom att mäta innehållet i vissa metaller i vatten före och efter en jordbävning. Detta har skett på Island före och efter en stor jordbävning den 16 september 2002 med 5,8 på richterskalan. Kemin i vatten från istiden som tagits från ett1,5 km djupt borrhål kontrollerades tio veckor före och ett år efter jordbävningen. Kemiska signaler för järn, krom, mangan, zink och koppar upptäcktes 10, 5, 2 och 1 veckor innan jordbävningen. Jämförelser med experimentella studier tyder på att dessa element löstes upp från den omgivande berggrunden vid högre temperatur och därigenom djupare i Jordens skorpa.
Uppåtriktade rörelser av det kemiskt karakteristiska vattnet till forskarnas provtagningsstation skulle kunna uppstå på grund av ändringar i permeabiliteten i Jordens skorpa som en respons på ackumulation av energi i samband med den kommande jordbävningen. Vattenkemi skulle därför kunna vara ett verktyg som i framtiden kan användas för att förutsäga jordbävningar, menar Alasdair Skelton.
– Direkt efter jordbävningen upptäckte vi snabba ändringar hos många andra elementer och isotoper. Vi tolkar dessa ändringar som ett tecken på hur snabbt permeabiliteten i en förkastningszon kan ändras vid en jordbävning, på grund av att en reservoar täpps till och en ny reservoar öppnas.
Läs mer på http://www.earth.geo.su.se/earthquake.html
Närmare information: professor Alasdair Skelton, tfn 08-16 47 50, e-post alasdair.skelton@geo.su.se eller Lillemor Claesson, 08-16 47 21, lillemor.claesson@geo.su.se
