Kan privat försäkring av vård fungera?
Vet du mer om din egen tandvårdsrisk än vad din tandläkare gör? Gör du en lönsamhetskalkyl innan du tecknar försäkring? Är du mer benägen att gå till tandläkaren om det inte kostar dig något? Dessa frågor studerar Erik Grönqvist i sin doktorsavhandling "Selection and Moral Hazard in Health Insurance: Taking Contract Theory to the Data", framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS).
Erik Grönqvist analyserar, med hjälp av data från tandvården i Värmland, förutsättningar för privata kompletterande försäkringslösningar inom vården. Folktandvården i Värmland erbjuder sina patienter ett abonnemangskontrakt där de under en tvåårig kontraktsperiod erbjuds fri tandvård för en fast årlig kostnad.
– Till att börja med finns det ett potentiellt stort problem med försäkringskontrakt när det gäller hälsorisker. Försäkringstagaren kan nämligen ha privat information om sin risk eller sitt beteende som inte kommer till försäkringsgivarens kännedom. Detta gör det särskilt svårt för försäkringsgivaren att bedöma risknivån. Personer som vet att de har en högre risk än vad försäkringsgivarens bedömning gör gällande är mer benägna att teckna försäkring än individer som vet att de har en låg risk, förklarar Erik Grönqvist.
Uppkommer ett s.k. skevt urval med överrepresentation av högriskindivider bland dem som tecknar försäkring tvingas försäkringsgivaren att höja premien, varvid lågriskindivider blir mindre benägna att stå kvar i försäkringen, med följden att tillgången på försäkringsskydd begränsas eller helt upphör för lågriskindivider. Men resultaten från Folktandvården i Värmland indikerar att det finns två typer av individer som försäkrar sina tandvårdskostnader; dels de som vet att de har en hög risk, dels försiktiga individer som har en låg risk just för att de är försiktiga. Grönqvist menar därför att skevt urval inte är något betydande problem för denna försäkringsmarknad.
Data från abonnemangstandvården i Värmland visar på en betydande ökning i tandvårdskonsumtion för patienter som tecknar abonnemangskontrakt; mellan 51 och 84 procent beroende på analysmetod. Ökningen i tandvårdsutnyttjande beror till viss del på en medveten strategi hos folktandvården i Värmland att inverstera i undersökningar och prevention, för att på så sätt undvika kostsamma framtida behandlingar, därför har även tandvård exklusive undersökningar och prevention analyserats.
– Även om den uppmätta ökning i tandvårdskonsumtion delvis beror på en medveten strategi hos folktandvården, så kunde jag observera påtagliga beteendeeffekter hos patienter när de väl tecknat kontrakt. Jag observerade en tydlig ökning av t.ex. protetisk tandvård, tandutdragningar och rotfyllningar. När patienterna tecknade kontrakt ökade också antalet akutundersökningar, avslutar Grönqvist.
En populärvetenskaplig sammanfattning av avhandlingen finns tillgänglig på
http://www.hhs.se/secs/gradstud/neeg/sammanfattning.pdf.
Kontaktinformation
Erik Grönqvist, Centrum för hälsoekonomi, HHS
Tel: 08-736 92 70
E-post: erik.gronqvist@hhs.se
