Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 juni 2004

Vem som får hål i tänderna kan bero på genetiska skillnader i immunsystemet, visar avhandling.

Varför får du men inte ditt syskon hål i tänderna? En förklaring kan vara genetiska skillnader i immunsystemet, visar en ny avhandling som tandläkaren Marie Louise Lundin Wallengren lagt fram vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.

En av de viktigaste orsakerna till hål i tänderna, eller karies, är mutansstreptokocker, MS. En del människor är så kallade “mutansmiljonärer” och har många bakterier i munnen, andra är betydligt “fattigare” och därmed bättre ställda.

Men varför är det så? Det är en av de frågor Marie Louise Lundin Wallengren sökt svar på i avhandlingen HLA, saliv IgA och mutans streptococci – finns det en relation?”. Den bygger på fem olika och mindre studier som bl a gjorts på friska blodgivare och njurtransplanterade individer.

– Vi såg ett samband mellan en hög frekvens av MS och en viss typ av transplantationsantigen, HLA. Men vi såg också att dessa HLA-typer var kopplade till färre IgA antikroppar i saliven, säger hon.

Fiender attackeras
HLA har till uppgift att presentera kroppsfrämmande ämnen för de vita blodkropparna. Dessa reagerar i sin tur med att producera antikroppar som angriper och bryter ner “fienden”. Med färre antikroppar i saliven ökar alltså risken för att MS förökar sig.

– Eftersom HLA-profilen är nedärvd betyder det att genetiska skillnader kan vara en bidragande orsak till att vissa individer får fler hål i tänderna än andra, exempelvis barn som äter samma mat och sköter tandborstningen på ungefär samma sätt som sina syskon, säger hon.

Olika HLA-typer har även associerats till sjukdomar som sockersjuka och multipel skleros. Men vad är det som gör att vissa typer HLA leder till mer mutansstreptokocker?

– En teori är att de är sämre än andra på att binda och presentera bakterierna för de vita blodkropparna. Immunsystemet känner helt enkelt inte igen bakterierna som främmande och reagerar därför svagare. Vi vet idag inte om det är så, men det är en möjlighet som vi funderat på att undersöka vidare, säger Marie Louise Lundin Wallengren.

Hitta riskpatienter
Också andra forskare har iakttagit ett samband mellan HLA och mutansstreptokocker. Men vilken betydelse HLA har för risken att få hål i tänderna ger avhandlingen inget svar på.

– Karies är slutstation för en komplex process som påverkas av flera faktorer som kost, munhygien, innehållet i saliven, hur många och vilka munhålebakterier vi har och så vidare. Vi har bara undersökt en del av dem. Och att ha många MS är inte detsamma som att ha hål i tänderna.

Detta komplexa samspel gör det också svårt att förutspå vilken praktisk betydelse forskningsresultaten kan få.

– Först när orsakssambanden är klara kan man fundera på eventuella åtgärder. Dessutom är det dyrt att bestämma HLA-typ och inget man gör på gemene man. Men det är klart, i framtiden kan man tänka sig att man försöker hitta riskpatienter för att ge någon förebyggande behandling, säger Marie Louise Lundin Wallengren.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Louise Lundin Wallengren på tfn: 040-665 85 41 eller
e-post: Marie_Louise.Wallengren@od.mah.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera