Tema

Risk för etnisk diskriminering vid polisens inre utlänningskontroll visar IMER-avhandling

”Det finns en klar risk för etnisk diskriminering i polisens arbete med inre utlänningskontroll. Den bakomliggande lagstiftningen är otydlig och lämnar utrymme för godtycke.” Det anser Anna Lundberg och Sophie Hydén, verksamma vid Malmö högskolas utbildningsområde IMER, Internationell Migration och Etniska Relationer. Den 4 juni 2004 disputerar de med avhandlingen Inre utlänningskontroll i polisarbete – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige; den första studien i sitt slag i Sverige.

Inre utlänningskontroll är ingen ny verksamhet. Den har funnits sedan 1920-talet, när Sverige fick sin första utlänningslag. Verksamheten går ut på att kontrollera att människor som befinner sig i landet har rätt att göra så. Vidare ska utlänningspoliser förhindra brott bland människor som inte har rätt att vistas i landet.

När de inre gränskontrollerna togs bort mellan Schengens medlemsländer fick den inre utlänningskontrollen en ny innebörd. Verksamheten förväntas idag vara mera effektiv. Polisen har till uppgift att utföra inre utlänningskontroll när de ”har anledning att anta” att en människa vistas illegalt inom Schengen. Antagandet får inte baseras enbart på människors utseende. Men i och med att människor har rätt till fri rörlighet samt rätt att inte utsättas för etnisk diskriminering, står polisen många gånger inför ett omöjligt uppdrag. Hur ska man kunna avgöra när och mot vem denna inre utlänningskontroll ska utföras? Och hur ska den genomföras utan risk för etnisk diskriminering?

– Diskussionen inom polisen kring hur de inre utlänningskontrollerna utförs och hur polisen bör uppträda skulle kunna vara mer aktiv. Vi tycker även att man bör reflektera över vad man bygger sina beslut på, vilka rättstatliga ideal vi har i Sverige samt hur den utsatta personens rätt till fri rörlighet tillgodoses i de här situationerna, säger Anna Lundberg.

RISK FÖR DISKRIMINERING
– Det ligger i arbetets förutsättningar att poliser har ett stort handlingsutrymme. Å ena sidan är detta positivt för den enskilde polisen, då det ger en möjlighet att vara flexibel i varje situation. Å andra sidan uppstår svårigheter om man inte har något regelverk att falla tillbaka på. Då kan det vara svårt att hantera handlingsutrymmet och risken för etnisk diskriminering ökar, fortsätter Sophie Hydén.

Poliskårerna inom Schengen har ett uttalat krav på sig att vara effektiva i sitt arbete med inre utlänningskontroll. Spänningen mellan denna effektivitet och de ideal den svenska rättsstaten står för, är en av avhandlingens röda trådar. Vad som är och ska vara utmärkande för en effektiv inre utlänningskontroll, visar sig vara en inte helt enkel fråga att besvara.

– Inom polisen förs statistik över antalet utförda inre utlänningskontroller, säger Anna Lundberg. Men hur de genomförs och vad de leder till, följs däremot inte upp.

SOCIOLOGISK OCH JURIDISK STUDIE
Anna Lundberg och Sophie Hydén betraktar frågan om inre utlänningskontroll såväl ur sociologisk som ur juridisk synvinkel. De har dels studerat det befintliga regelverket i form av lagar och regler som är tänkta att sätta ramarna för verksamheten. Och de har dels gjort ett fältarbete och följt poliser vid utlänningsroteln i Malmö och Stockholm för att studera hur de i vardagen arbetar med inre utlänningskontroll. Hur kan det gå till att göra en bedömning av vem som kan ”antas uppehålla sig i landet på tveksamma grunder”?

– När vi i vårt fältarbete följde olika poliser i deras vardag upplevde vi att risken för etnisk diskriminering vid inre utlänningskontroll kunde vara en känslig fråga. Svaren vi fick kring hur de gick tillväga inför en inre utlänningskontroll var vaga och otydligt formulerade. Här fanns stort utrymme för subjektiva bedömningar och godtycklighet, säger Sophie Hydén.

– Riktlinjerna inom området är vagt formulerade och ger delvis motstridiga besked. Det är dessutom svårt att få fastslaget vad domstolarna anser när det gäller frågan var gränsen går för etnisk diskriminering i polisers arbete. ”Det allmänna rättsläget” ger inte mycket vägledning, säger Anna Lundberg.

Anna Lundberg och Sophie Hydén försvarar sin avhandling Inre utlänningskontroll i polisarbete – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige den 4 juni kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, Campus Norrköping (Linköpings universitet, Tema Etnicitet).

Kontaktinformation
Kontakta Anna Lundberg och Sophie Hydén, på tfn: 040-665 72 24, eller e-post: anna.lundberg@imer.mah.se, sophie.hyden@imer.mah.se.

Risk för etnisk diskriminering vid polisens inre utlänningskontroll visar IMER-avhandling

 lästid ~ 3 min