Hälsa och livskvalitet under universitetsåren
Universitetsstudenter skattar sin fysiska, psykiska och allmänna hälsa som i stort sett bra. Studenterna upplever dock sin allmänna hälsa och livskvalitet lägre än sina yrkesverksamma jämnåriga.
Övergången till och livet under universitetsåren innebär en känslig utvecklingsperiod för många unga vuxna. I Marjan Vaezs aktuella avhandling från Karolinska Institutet har hälsostatus och livskvalitet undersökts hos studenter vid Linköpings universitet 1998-2001.
Resultaten visar sig att förstaårsstudenterna skattar sin fysiska, psykiska och allmänna hälsa som i stort sett “bra” eller “mycket bra” och att de allra flesta håller fast vid denna skattning två år senare. De vanligaste negativa upplevda symtomen är trötthet, oro och koncentrationssvårigheter. Livskvalitet har ett starkare samband med självskattad psykisk hälsa än med självskattad fysisk hälsa.
De vanligaste orsakerna till stress och för “mindre-än-bra” allmän och psykisk hälsa som uppges är “att inte klara av sina studier”, “dålig ekonomi”, “tankar på framtiden” och “ensamhet”. Det är dock relativt få av de studerade faktorerna som påverkar den akademiska prestationen.
Under studieåren vid universitetet är berusningsdrickande – inte helt oväntat – vanligt förekommande, men tycks inte vara någon bra bestämningsfaktor för självskattad hälsa. Däremot är tobakskonsumtion, trots att det är relativt sällsynt, en stark prediktor för “mindre-än-bra” allmän och psykisk hälsa vid det tredje universitetsåret.
De faktorer som har betydelse för om man inte fortsätter som heltidsstuderande är oftast av relationskaraktär. Att känna sig ensam både under det första och tredje året, eller att uppleva sig otillräcklig för sin familj under det tredje året, ökar risken att inte vara heltidsstuderande vid slutet av år 2001.
Denna studie ger möjlighet till en omfattande och representativ kartläggning av studenters hälsa och livskvalitet samt om dessa faktorers utveckling och konsekvens över tid, och bör upprepas i en bredare studentpopulation. Detta kan i sin tur användas som underlag för förändrings- och förbättringsprocesser på flera beslutnivåer.
Avhandlingens titel:
Health and quality of life during years at University: Studies on their development and determinants
Författare:
Marjan Vaez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 793 57 eller mail marjan.vaez@phs.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-862-9/
