Rätt att flytta ger nya flyktingfamiljer högre inkomst

I en nyutkommen doktorsavhandling i nationalekonomi studerar Saman Rashid invandrares ekonomiska situation i Sverige. Särskild vikt läggs vid betydelsen av invandrarnas olikheter, till exempel i termer av ursprungsland.

De viktigaste resultaten kan sammanfattas i tre punkter;

Nyanlända flyktingfamiljer kan tjäna, i termer av högre årlig inkomst, på att kort efter ankomsten flytta till en annan region i landet. Detta gäller dock inte andra invandrargrupper. En förklaring kan vara att flyktingar saknar relevant information om Sverige vid ankomsten som kan resultera i att de, med tanke på arbetsmarknaden, väljer “fel” boenderegion initialt. Flytt blir ett sätt att justera det “misstaget”. En annan förklaring kan handla om att myndigheterna i Sverige bestämmer var i landet flyktingar ska bosätta sig. Det är sannolikt att en sådan styrning inte är det bästa för den enskilda flyktingen varför denne flyttar till en plats som arbetsmarknadsmässigt passar bättre. En möjlig samhällsnytta av dessa resultat är att låta bli att begränsa flyktingarnas valmöjlighet när det gäller boenderegion.

Invandrare i Sverige är en heterogen grupp. Deras arbetsinkomster utvecklas olika med vistelsetiden beroende på vilket land de kommer ifrån. Men de flesta invandrar grupper har arbetsinkomster som ligger under de arbetsinkomster som infödda svenskar har. Inte ens 20 år av vistelsetid i landet verkar ändra på situationen. Särskild dystert är situationen för invandrare från typiska flyktingländer, t. ex. Iran, Irak och Etiopien, eftersom deras arbetsinkomster är mycket lägre än vad en jämförbar infödd svensk kan tjäna. Dessa resultat bekräftar dessvärre tidigare forskningsresultat. Och om vi betraktar dessa resultat som ett slags betyg på i vilken mån svensk integrationspolitik har lyckats, så kan vi inte säga att den ha varit särskild framgångsrik.

Invandrarkvinnans roll som familjeförsörjare under den tid hennes make letar efter arbete som passar hans kompetens är av intresse att studera eftersom förståelsen av en sådan rollfördelning inom familjen kan ge underlag för politiska beslut; t ex. till vem i familjen stöd i första hand ska ges. Om kvinnan i invandrarfamiljer visar sig ha den roll som beskrivs ovan, så kan det vara av betydelse att stödja kvinnan i familjen, eftersom hon i sin tur hjälper sin make att “lyckas”. Denna roll verkar nämligen invandrarkvinnor i USA och Kanada ha. Men resultaten visar att motsvarande inte gäller för invandrarkvinnor i Sverige. En möjlig förklaring är det svenska transfereringssystemet i form av bidrag och studiemedel ersätter på något sätt andra privata “familjelösningar”, såsom den som beskrivs ovan.

Fredagen den 16 april försvarar Saman Rashid, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Immigrants’ Income and Family Migration. Svensk titel: Invandrarnas inkomst och familjemigration.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Björn Gustafsson, institutionen för socialtarbete, Göteborgs universitet.

E-publicering av avhandling: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=221

Kontaktinformation
Saman Rashid nås på:
Mitthögskolan
Tel: 063-16 57 79
Tel: 070-20 36 031
E-post: saman.rashid@mh.se