Fler kromosomer gav nya växtarter
I en ny avhandling visas hur nya växtarter har uppkommit inom släktet Geum, dit de vanliga arterna humleblomster och nejlikrot hör. Resultaten gör det nu möjligt att för första gången göra ett släktträd över gruppen.
Botanister har länge ansett att nya arter ibland uppkommer genom att befintliga arter korsar sig med varandra (hybridiserar) och att antalet kromosomer i hybriden sedan fördubblas (allopolyploidisering). Jenny Smedmark har i sin avhandling vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet kunnat styrka hypotesen genom att använda modern DNA-teknik. I sin avhandling presenterar hon släktträd som bygger på data från gener i växtcellens kärna och kloroplaster.
Studierna visar att hybridiseringarna måste ha skett för flera miljoner år sedan. Det är första gången sådana har kunnat påvisas i så gamla utvecklingslinjer. Vissa av arternas egenskaper tycks ha funnits, försvunnit och sedan återkommit hos oberoende utvecklingslinjer. Jenny Smedmarks studier antyder nu att generna för sådana egenskaper kan ha funnits hos hybriderna, men att de inte har uttryckts hos alla senare arter.
Den 2 april kl. 10.00 försvarar fil. lic. Jenny Smedmark sin avhandling “The evolutionary history of Geum (Rosaceae)” i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Hennes arbete har finansierats av Bergianska stiftelsen vid Kungl. Vetenskapsakademien.
Jenny Smedmark kan nås på 08-16 39 27 eller e-post jenny.smedmark@botan.su.se
Mer information och högupplöst bild:
http://www.kva.se/KVA_Root/swe/_news/detail.asp?NewsId=499
