Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 mars 2004

Rikskanslerns hus på landet: Privatbostad och propagandamedel

När Magnus Gabriel De la Gardie 1661 gav order om att fullständigt omdana huvudbyggnaden på Venngarn, norr om Sigtuna, och göra huset till medelpunkt i en storslagen herrgårdsanläggning, pågick redan motsvarande arbeten på fem av hans andra egendomar och fler stod på tur.

Vilka var skälen till denna väldiga satsning och hur förhåller sig en anläggning som Venngarn till 1600-talets ideal för en ledande politikers liv?

Lars Ljungström, 1:e intendent vid Kungl Husgerådskammaren, har i sin doktorsavhandling, som han försvarar vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, studerat De la Gardies Venngarn, både för att belägga hur en av Stormaktstidens viktigare herrgårdsanläggningar tillkommit och för att jämföra den med dåtidens uppfattningar om samhället och de skiftande identitetsideal som odlades vid furstehoven.

Venngarn och grevens andra gods visar sig vara medvetet inrättade för att bidra till den offentliga bilden av De la Gardie som statsman och aristokrat. Stenhusen skulle befrämja hans anseende. De var en del av den personliga politiska propagandan i en tid utan partier och intresseorganisationer. Ytterligare en uppgift för huset var att motsvara Medelhavsländernas villor, med den dubbla funktionen att bereda herrskapet tillfälle till återhämtning och erbjuda en lantlig representationsmiljö för höga – företrädesvis kungliga – gäster.

På Venngarn finns också ett välbevarat kapell, i princip orört sedan 1680-talet. Kapellet är fyllt av andaktsbilder och emblem, som inte tidigare blivit systematiskt analyserade. Ljungström påvisar hur det dekorerats efter ett program som bygger på tysken Johann Arndts Fyra böcker om den sanna kristendomen vilken bland annat fanns i De la Gardies handbibliotek. Venngarn figurerar också i myterna om Sveriges uppkomst. Målningarna om hövdingadottern Disa från Venngarn färdigställdes under de första åren av Karl XI:s envälde och sensmoralen kunde användas som ett direkt argument för De la Gardies och de andra rådsherrarnas motstånd mot enväldet.

Doktorsavhandlingens titel: Magnus Gabriel De la Gardies Venngarn. – Herresätet som byggnadsverk och spegelbild.

Disputationen äger rum fredag den 2 april kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är professor em. Lars Olof Larsson, Christian-Albrechts-Universität, Kiel.

Lars Ljungström kan nås på telefon 08-402 61 17 (Kungl Husgerådskammaren, Kungl Slottet, 111 30 Stockholm), e-post: ljungstrom.hector@alfa.telenordia.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera