Tema

Synen på staten avgörande för den ekonomiska politiken

Socialdemokraternas och de borgerliga partiernas ekonomiska politik vid 1990-talets början var inte bara ett försök att hindra en ekonomisk kris. Denna politik innebar också ett brott med de överordnade mål som under decennier präglat samtliga partiers syn på den ekonomiska politiken.

Detta trendbrott analyseras och sätts in i ett historiskt sammanhang i avhandlingen The Politics of Purpose, som behandlar svensk finans-, penning- och växelkurspolitik under 1970-, 1980- och 1990-talen Avhandlingen förklarar varför det dröjde relativt länge för Sverige att övergå från en ekonomisk politik inriktad på full sysselsättning till en ekonomisk politik inriktad på låg inflation. Avhandlingen visar att djupgående förändringar i den ekonomiska politiken föregås av förändrade normer beträffande statens roll i samhället.

Avhandlingen bygger på en analys av offentliga dokument, arkivmaterial, ekonomisk statistik och intervjuer med fyrtiofem ledande politiker, högre tjänstemän och ekonomer. Särskild uppmärksamhet ges tre perioder då politiken lades om i viktiga avseenden. Avhandlingen visar vilken roll strukturella ekonomiska förändringar, ekonomiska idéer och normer beträffande statens roll hade i dessa tre skeden.

Den mest avgörande förändringen inträffade i början av 1990-talet, när inflationsmålet gavs högsta prioritet och regeringen valde att inte motverka den stigande arbetslösheten med ekonomisk-politiska medel. Avhandlingens viktigaste – och mest kontroversiella – resultat är att denna politiska omläggning hängde samman med det nya sätt att se på politik som hade vuxit fram under 1980-talet. Tidigare hade inte bara socialdemokratiska utan också borgerliga regeringar utgått från att politik handlade om att med statens hjälp omdana det svenska samhället och lösa de problem medborgarna stod inför. När denna idé om politik förlorade i styrka upphörde politikerna att använda den ekonomiska politiken i ett uppehållande försvar för något som har kallats den svenska modellen.

Avhandlingen beskriver också två andra ekonomisk-politiska omläggningar. En period som ges en annan tolkning än i tidigare forskning är början av 1980-talet, då svenska regeringar upphörde att använda finanspolitiken som ett stabiliseringspolitiskt medel och istället använde devalveringar för att hantera Sveriges ekono-miska problem utan att få en stor uppgång i arbetslösheten. Denna politiska omläggning var enligt avhandlingen en produkt av att ett nytt ekonomiskt tänkande vunnit insteg i Sverige – keynesianismens tillbakagång var ett faktum omkring 1980.

Politiken i mitten av 1970-talet, slutligen, var en reaktion på de förändringar som inträffade i det internationella ekonomiska systemet i början av 1970-talet. I detta tidiga skede hade varken nya ekonomiska idéer eller förändrade normer beträffande statens roll någon effekt på den ekonomiska politiken.

Avhandlingens titel: The Politics of Purpose. Swedish Macroeconomic Policy After the Golden Age
Avhandlingsförfattare: Johannes Lindvall, telefon 031-773 51 98 (arbete), 0706-95 36 98 (mobil)
E-post: johannes.lindvall@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Andrew Gamble, Sheffield
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 april 2004 kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Synen på staten avgörande för den ekonomiska politiken

 lästid ~ 2 min