Professorer “slåss” i Vasalopps-spåret
På söndag är det dags för Vasaloppet, och bland de drygt 15.000 toppluveförsedda åkare som trängs i starten återfinns två av professorerna vid Luleå tekniska universitet.Lars-Erik Persson, professor i matematik och Lennart Karlsson, professor i datorstödd maskinkonstruktion, gör upp om den interna "rankningslistan" bland våra skidåkande professorer – samtidigt som de via sitt deltagande visar hur modern teknik kan användas för att följa en åkares hjärtverksamhet och allmänna hälsotillstånd.
Med hjälp av en pulsmätare i miniatyr och en alldeles vanlig mobiltelefon är det i dag fullt möjligt att hemma vid sin egen dator kolla av hur den äkta mannen eller hustrun egentligen har det där ute i Vasalopps-spåret.
Tekniken har funnits i flera år, och på Eislab vid Luleå tekniska universitet har arbetet med att förfina den pågått med extra stor frenesi de senaste månaderna.
Utrustningen testades i söndags i samband med Vasaloppets Öppet spår då de båda professorerna Lars-Erik Persson (som alltså också åker det “riktiga” Vasaloppet på söndag) och Jerker Delsing, verksamhetsansvarig vid Eislab (Embedded Internet Systems Laboratory) var “uppkopplade” under den tid det tog för dem att köra loppet.
På webbadressen www.ltu.se/professorskampen kan den som är intresserad själv följa med i de olika terrängsavsnitten i Vasaloppet. Hur bra kondition har egentligen professor A och saktar professor B ner på farten när han når Oxberg? Hur påverkas hjärtverksamheten och hur mår de egentligen efter 20, 35 eller 50 kilometer?
De båda professorernas “kurvor” illustreras i anslutning till en karta så att du själv kan se exakt var i det 90 kilometer långa spåret respektive professor befinner sig.
På samma adress skriver också de båda skidåkarna om sina tankar och funderingar kring Vasaloppet, för Lars-Erik Persson blir det den 31 tävlingen i ordningen.
Så här går det till rent “tekniskt”.
EIS-sensorerna skapar en “intelligent miljö” där information och resurser delas i ett spontant uppkopplat nätverk. På så sätt kan flera EIS-sensorer göras tillgängliga över Internet via en mobiltelefon.
Den batteridrivna EIS-plattformen består av en generell hård- och mjukvarudel. Som hårdvara används en strömsnål 16-bitars mikrocontroller, en enchips-lösning för Bluetooh som integrerar RF- och basbandsfunktioner samt ett gränssnitt att ansluta sensorer till.
Mjukvaruarkitekturen består av minimerade TCP/IP- och Bluetoothstackar med avsikt att minska minnes- och CPU-resurser. Bluetooth-teknik gör det möjligt att skicka data trådlöst mellan olika enheter. Som anslutningspunkt kan EIS-plattformen använda en godtycklig enhet som erbjuder Internetuppkoppling, till exempel en accesspunkt kopplad till ett trådburet nätverk eller en mobiltelefon som utrustats med Bluetooh/GPRS teknik.
Upplysningar:
* Rena teknikfrågor besvaras av Ronny Pekkari, tel. 070-677 76 25 eller ronny.pekkari@sm.luth.se
* De båda professorna bidrar med egna funderingar och tankar kring detta med att tävla, åka skidor och att kombinera dessa intressen med ny, modern teknik. Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42 och Lars-Erik Persson, tel. 070-626 19 31.
* Allmän information kan du få via universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
