Vikande permafrost kanpåskynda växthuseffekten
Permafrosten i Stordalen öster om Abisko har tvingats längre ner i jorden sedan 1970 och vissa myrmarker i området är nu helt upptöade på somrarna. Om den utvecklingen visar sig vara densamma på andra subarktiska myrmarker betyder det att avsevärda mängder metan nu avges till atmosfären. Metan är en aggressiv växthusgas som verkar 25 gånger starkare per molekyl än koldioxid.
Bakom de nya rönen ligger en internationell forskningsgrupp med tyngdpunkten förlagd till Centrum för GeoBiosfärsvetenskap vid Lunds universitet. Rönen publiceras nu i ansedda Geophysical Research Letters. De är unika; liknande undersökningar är svåra att genomföra på andra nordliga myrmarker. Bl a saknas den goda statistik och alla de forskningsdata som sedan decennier insamlats i Abisko.
Serier av flygfotografier i infrarött ljus visar att vegetationen på myrarna har förändrats drastiskt sedan 1970. Och mätningar i marken visar att det jordskikt som är biologiskt aktivt någon del av året har ökat från i genomsnitt 40 cm till 70 cm.
– Man har också under de gångna decennierna mätt flödet av koldioxid och metan över området. Utbytet av koldioxid går i båda riktningarna till och från marken men metan går bara i en riktning. Metan frigörs när myrmarkerna töar och gammalt biologiskt material börjar brytas ner. Sedan 1970 har vi uppmätt en ökning av frigjord metan på minst 20 och högst 60 procent, säger en av forskarna, Torben R Christensen vid Centrum för BioGeosfärsvetenskap i Lund.
– Trots att metan är en så aggressiv växthusgas glöms den ofta bort i diskussionerna kring växthuseffekten. Metan är en biprodukt vid boskapsskötsel och risodling. Men den allra största utsläppskällan är de nordligt belägna myrmarkerna. Om liknande rön görs i andra områden kan det betyda en snabbare utveckling av växthuseffekten.
Årsmedeltemperaturen i Stordalen är -0,7 grader Celsius. Sedan 1985 har dock de faktiska årsmedelvärdena legat över nollgradersstrecket.
– Man föreställer sig gärna att ett ekosystem i ett subarktiskt område bör vara väldigt statiskt. Men där årsmedeltemperaturen ligger runt noll är området väldigt känsligt. Ekosystemet är dynamiskt och svarar mycket snabbt på förändringar. Det har vi tydligt sett här i Abisko, säger Torben R Christensen.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln heter Thawing sub-arctic permafrost: Effects on vegetation and methane emissions (Geophys. Res. Lett., 31, L04501, doi:10.1029/2003GL018680). Författare är Torben R Christensen, Torbjörn Johansson, H Jonas Åkerman, Mihail Mastepanov och Nils Malmer vid Lunds universitet, samt Thomas Friborg, Köpenhamns Universitet, Patrick Crill, University of New Hampshire och Bo H Svensson, Linköpings universitet. För ytterligare information kontakta dr Torben R Christensen på tel 046-222 37 43, e-post Torben.Christensen@nateko.lu.se
