Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 februari 2004

LTU-teknik bidrar till bärgningen av nerskjutna DC 3:an

Teknik vidareutvecklad av Susanne Rostmark, doktorand vid Luleå tekniska universitet, kommer att användas vid bärgningen av den nerskjutna DC 3:an i Östersjön. Tekniken går ut på att man fryser ner bottensedimentet och sedan lyfter sjok efter sjok till ytan.På så sätt kan man få upp allt det material som ligger spritt runt själva flygplanskroppen, utan att skada det.

Susanne Rostmark är doktorand vid Luleå tekniska universitets avdelning för geoteknik. Tillsammans med sin handledare professor Sven Knutsson har hon vidareutvecklat en teknik som i korthet kan beskrivas på följande sätt.

Tänk dig ett A4-papper försett med ihåliga rör som du lägger direkt på havsbotten. I rören låter du en frysvätska (saltlösning) som håller minus 30 grader celsius cirkulera. Efter en stund fryser också det bottensediment som ligger under “papperet” vilket gör att det följer med när du lyfter upp papperet till ytan. Väl uppe tinas alltihop upp och exempelvis miljöfarligt och annat förorenat sediment kan tas om hand och behandlas.

Susanne Rostmarks forskning vid Luleå tekniska universitet finansieras bland annat med hjälp av EU:s Mål 1-pengar och tekniken har tidigare testats i full skala vid Banverkets anläggning i Vassijaure. Också vid byggandet av Södra länken i Stockholm och den del av Botniabanan som passerar Örnsköldsvik har snarlik teknik använts.

Via sitt företag Frigeo AB med säte i Kiruna, har Susanne Rostmark fått försvarsmaktens uppdrag att bärga allt det material som ligger utspritt runt den nerskjutna DC 3:an i Östersjön. Frigeo AB samarbetar i sin tur med det norska företaget Geofrost.

Upplysningar: Susanne Rostmark, tel. 070-257 31 26, susanne.rostmark@frigeo.org, professor Sven Knutsson, tel. 0920-49 13 32, sven.knutsson@ce.luth.se eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera