Arbete med produkter i moduler kräver företagsstrategiska överväganden
Magnus Persson vid Institutionen för arbetsorganisation på Chalmers har i ett doktorsarbete studerat hur Volvo Personvagnar arbetar med olika byggblock, moduler. Han visar att modularisering inte bara kan ske utifrån tekniska överväganden utan ett företag som väljer att arbeta på detta sätt ställs inför ett antal problem och utmaningar som kräver ställningstaganden på många olika organisatoriska nivåer.
Under senare år har det blivit allt vanligare att man i företagen delar in sina produkter i moduler, byggblock, som vart och ett innehåller ett antal olika komponenter. Exempel på moduler i en bil är komplett instrumentbräda, baksäte och innertak. På detta sätt ökar man möjligheterna till att ha gemensamma komponenter i olika produktmodeller, varianter och varumärken. Audi A4 och Volkswagen Passat är exempel på två produkter som har en hel mängd gemensamma moduler och komponenter.
Volvo Personvagnar arbetar sedan mitten av 1990-talet aktivt med modularisering av sina produkter, och har genom detta samlat på sig en hel del erfarenheter inom området. Resultatet av Magnus Perssons studier visar att modularisering inte är så enkelt att genomföra. Man ställs inför ett antal problem och utmaningar – problem som man inte räknat med skall uppstå, men som visar sig vara nödvändiga att hantera. Det blir också nödvändigt att involvera chefer på olika organisatoriska nivåer för att besluta hur problemen skall hanteras. Modularisering kan därför inte genomföras endast utifrån rent tekniska överväganden, vilket idag är en vanlig uppfattning.
En av grundtankarna med moduler är att dessa skall vara frikopplade från varandra och göra det möjligt för dem som utvecklar baksätet och bilens instrumentbräda att kunna göra detta helt utanbehov av kommunikation och koordineringsarbete. Genom detta möjliggörs en kortad utvecklingstid och minskad utvecklingskostnad. Dessutom kan produktionen förenklas genom att olika moduler kan förmonteras innan de monteras in i den slutgiltiga produkten. Frågan är dock, som också ställs i avhandlingen, om modularisering verkligen är så enkelt att genomföra. Uppnår man endast fördelar i utvecklingen av nya produkter och tillverkningen av dessa, eller finns det också problem i och baksidor av modularisering?
Forskningsarbetet visar att det är svårt att uppnå de helt från varandra frikopplade modulerna. En hel del kommunikation och koordineringsarbete i utvecklingen av de olika modulerna kommer ändå att krävas. Olika organisatoriska funktioner (t.ex. marknad, produktutveckling, produktion och service) vill ha olika uppbyggnad och innehåll i de olika modulerna. Därför måste beslut tas om vilka olika krav som skall prioriteras i modulariseringen. Effekterna av dessa beslut spänner över hela företaget och måste därför tas baserat på företagsstrategiska överväganden, besluten ger också effekter i företagets konkurrenssituation.
Avhandlingen “Managing the Modularization of Complex Products” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 6 februari.
Magnus Persson kommer från Trollhättan.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Persson, Institutionen för arbetsorganisation, Chalmers, tel 031-772 5125, e-post: magper@mot.chalmers.se
Avhandlingen kan beställas från Anita Stålstad (Institutionen för arbetsorganisation), antingen på tel. 031-772 1219 eller genom e-post anista@mot.chalmers.se
